Annina Suominen 20.07.2024 06:00

Några kilometer från Åbo centrum breder en grönskande Peltola koloniträdgård ut sig. Här köpte Tiina Gustafsson en kolonistuga för ungefär ett år sedan.

Det passar henne perfekt, då hennes jobb finns i Köpenhamn och stugan passar bäst att bo i på sommaren.

– Men visst har jag också distansjobbat här någon gång, säger hon.

Annina Suominen

Gustafsson arbetar som tolk och översättare på kommunikationsavdelningen vid Nordiska ministerrådet.

Ministerrådet finns i Nordens hus, där även Nordiska rådet och Nordiska kulturfonden finns, och är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan.

Här går det att göra karriär inom flera områden och en hel del finlandssvenskar jobbar i huset.
Arbetsavtalen är dock tidsbundna på de flesta nordiska institutionerna, oftast på fem år med möjlig förlängning på tre år.

– Efter åtta år kan man till exempel ansöka om jobb på någon annan institution inom det nordiska samarbetet, säger Gustafsson.

Språkkunskap är en nyckelfaktor. Gustafsson har finska som modersmål men studerade tyska och svenska vid Åbo Akademi och auskulterade även till lärare vid Åbo universitet (TY) på 1990-talet.

Då Finland blev medlem i EU år 1995 ordnade TY konferenstolksutbildningar.

– De första åren hade man inte svenska som främmande språk men det tredje året räknades svenska som ett språk och då tänkte jag att det här vill jag testa.

Under utbildningen gjorde hon praktik i Bryssel. Efter att ha klarat av kursen började hon frilansa som tolk och översättare.

Kommunaljobbet i Pargas en bra skola

Hon blev förtjust i Köpenhamn redan då men efter att hennes två barn fötts ville hon rota sig av familjeskäl.

Valet föll på Pargas där hon arbetade som translator i många år tills barnen blivit stora och hon sade upp sig för att fortsätta frilansa. Hon arbetade också som guide innan hon såg att det fanns ett spännande arbete att söka i Köpenhamn.

– Att arbeta inom det kommunala i Pargas var en bra skola. Det har jag haft stor nytta av senare, säger hon.

Finska riksdagsledamöter lär sig svenska i Köpenhamn

Gustafssons kunskap om och intresse för samhällsfrågor har också varit till fördel då hon arbetat i Norden.

Alla som jobbar inom nordiskt samarbete på Nordiska ministerrådet ska ha ett skandinaviskt språk som arbetsspråk. Finländare och islänningar har rätt till tolkning och översättning till finska och isländska. Däremot anses svenska, norska och danska som ”ett språk”.

– Jag tolkar danska, norska och svenska till finska och då en finländare talar finska ska det tolkas till ett skandinaviskt språk, i mitt fall till svenska.

Språken mixas på jobbet som också innebär resor.

– Jag talar danska men inte norska. Men i Norge går det ju bra med danska eller svenska, eller en blandning. I Nordens hus får vi alla tala våra egna språk, men man försöker ju göra det lättare för andra.

– En del av de finska riksdagsledamöterna kan inte svenska då de börjar på Nordiska rådet men efter några år kan och vågar de hålla tal på svenska. Det är roligt och fascinerande, säger hon.

Tyskan också en styrka

Med tyskan i bakgrunden har Gustafsson rest i och fått en djupare relation till de norra delarna av Tyskland. Också södra Sverige har hon lärt känna bättre.

– Att lära sig språk öppnar nya världar. Svenskan ser jag som ett naturligt val. Jag är jätteglad att mina barn, då jag tvingade dem, läste lång svenska i skolan. Jag frågade min son vad han tänker tala för språk i Korpo. ”No, mä puhun englantia”, svarade han. Senare har han jobbat i skärgården och då insåg han att det som han kallade ”tvångssvenska” var helt användbart där. Och det var säkert också en av orsakerna varför han senare sökte sig till Dragsvik.

Sanna Oksanen

Språk öppnar vägar men allt färre lär sig

Gustafsson tycker att det är ledsamt att folk inte studerar så många språk i skolan längre.
Åbo universitets konferenstolkutbildning har inte ordnats på många år.

– Vi försöker komma i gång med ett samarbete med EU-parlamentet och tanken är att någon från ministerrådet åker till Bryssel på hösten och kollar hur det är där. Det talas om att AI snart översätter och tolkar allt vi säger, men riktigt där är vi inte ännu. Det märker man då man kör en översättning genom Chat GPT. Det blir ganska bra och det ser framför allt bra ut. Men då man börjar läsa så märker man i vissa fall att det varken har huvud eller fötter, säger hon.

Annika Söderlund

Gustafsson hade erfarenhet av att bo utomlands då hon flyttade till Danmark. Att flytta som vuxen är lite annat än att flytta som 20-åring, konstaterar hon.

– Man går på barer och träffar folk då på ett annat sätt än nu. Nu måste man ta mera initiativ så att man inte fastnar hemma. I Nordens hus ordnar vi också en del program men det tar lite tid att lära känna andra kollegor. Jag är med i en förening som går på teater, man ska lära känna vanliga danskar också.

Det är svårt och dyrt men inte omöjligt att hitta lägenhet i Köpenhamn. Gustafsson bor i den fjärde lägenheten på två år.

Hon ser det som positivt att Danmark inte är långt från Finland, även om hon också saknar en flygrutt mellan Åbo och Köpenhamn.

På Arlanda flygplats i Stockholm är Åbo ”Tyrku”

Nordiska rådet har en session i ordförandelandet varje år. Nästa år är det i Sverige och 2026 är det i Finland. De fyra utskotten och presidiet ordnar också sommarmöten.

– Jag deltog själv i ett utskottsmöte i Kiruna i somras. Det är viktigt för medlemmarna att ses och lära känna varandras miljöer. Kiruna var jätteintressant, med tanke på bland annat industrin men också att de tänker flytta hela staden, säger hon.

År 2025 är en finländare ordförande i ministerrådet och 2026 i Nordiska rådet.

– Det blir intressant att se om det endast blir besök i Helsingfors då, eller om det också blir besök i Åbo, Tammerfors eller någon annan stad.

De flesta som Gustafsson talar med i Norden känner Åbo som Turku.

– På Arlanda talar folk om att åka till ”Tyrku”. En pratade om Åbo senast jag var där, säger hon.

Annina Suominen
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln