Spårvagnen – nyttofordon eller statussymbol?
Spårvagnsfrågan i Åbo kan ta ett stort steg framåt, då stadsstyrelsen på måndag behandlar generalplanen för spårvagnstrafiken.
Drömmen om att Åbo igen blir en spårvagnsstad lever stark. Politiskt verkar förberedelserna gå som på räls.
Argumenten för och emot är många och de olika sidorna är mycket övertygande om att de vet vad som är bäst för Åbo. Det är också osannolikt att det via sakargument går att rubba positionerna och åsikterna i frågan.
Beslutet om Åbo ska ha ett spårvagnsnät är inte bara en fråga om användningen av skattepengar. I bakgrunden finns också politisk ideologi. I de städer där man de senaste åren valt att bygga eller inte bygga ut ett spårvagnsnät, har frågan också starkt delat åsikterna.
Nya bostadsområden, nya arbetsplatser och en ökad kapacitet är starka argument för att bygga. Motståndarna påstår att nyttan inte motsvarar den stora ekonomiska satsningen.
Det är sedan en egen lära att bedöma vilka indikatorer som ska användas för att räkna ut lönsamheten i dylika satsningar.
Det finns ingen facitbok att bläddra i som skulle berätta om en spårvagnsinvestering blir en lönsam satsning för staden. Tidigast mot slutet av 2030-talet kommer det att vara möjligt att bedöma den teoretiska lönsamheten, om staden väljer att satsa.
Att räkna avkastningen på kommunala investeringar är ingen enkel uppgift. Hur stor avkastning ska en kommunal investering ge? Ska en kommunal investering överhuvudtaget avses behöva ge avkastning, om det handlar om att erbjuda service för invånare och näringsliv?
Befolkningstillväxt och en ökad kapacitet i kollektivtrafiken är goda argument för en framtidsinvestering i denna storleksklass. De som utgår från att en spårvagnlösning kommer att gynna stadens tillväxt, är för att projektet ska genomföras. MDI, som är expert på regionutveckling, har i en färsk prognos uppskattat att Åbos befolkning växer med cirka 34 000 personer fram till år 2040.
Åbo tävlar med några andra större städer i Finland om vem som lyckas locka flest nya invånare. Betyder det här att också Åbo måste ha spårvagn, då Helsingfors och Tammerfors har?
När vi kommer in på att jämföra städer, kommer vi också in på kranskommunerna i regionen. Kan en spårvagn på sikt sammanföra Åbo, S:t Karins och Reso?
Den kollektiva politiska viljan tyder på att det kommer att finnas spårvagnar i Åbo i framtiden. Just nu låter stadens ledning förstå att hela borgmästarprogrammet spårar ur, om man inte kommer vidare med planeringen av skenorna. Om beslutet att bygga kommer att fattas år 2025 eller senare återstår att se.
En linje gör ännu inte Åbo till en spårvagnsstad. Det torde vara klart att ifall staden går in för att Åbo ska ha spårvagnar, kommer det att kräva tiotals år innan Åbo har ett heltäckande spårvagnsnät.
Tidsperspektivet blir avgörande för hur nyttig, vettig och välfunnen en satsning på spårvagn är. På kort sikt slukar projektet mycket pengar, men tar man ett perspektiv på 50 eller 100 år, samtidigt som man tror på antagandet att Åbo kommer att växa, kan man förhålla sig svagt positivt till att rälsar igen kommer att monteras på Åbos och grannkommunernas gator.
Trots Åbo stads tvivelaktiga rykte som byggherre, kommer de politiska spåren sannolikt att styra in Åbo tillbaka till en framtid på räler.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.