Stefan Holmström 17.10.2019 04:00

Klockan tickar för beslut om Åboregionens framtida kollektivtrafiklösningar. Samtidigt känns det som en evighetsfråga. Kan vi inte skjuta upp beslutet lite till? Kanske beställa ytterligare en utredning?
Somliga är redo att kasta in handduken då det gäller spårväg och flerledade bussar. Socialdemokraterna i Reso anser att stadsstyrelsen ska fatta ett definitivt beslut vid sitt nästa möte, den 4 november.
”Vår starka ståndpunkt är att Reso inte ska delta i spårvägs- eller superbussprojektet, utan utveckla kollektivtrafiken genom att förbättra nuvarande rutter och utveckla nya alternativ”, meddelade stadsstyrelsens SDP:are förra veckan.
SDP-gruppen har kanske tittat på färska befolkningsprognoser om hur stadens invånarantal förutspås minska. Å andra sidan kunde väl en modern kollektivtrafik locka fler invånare. Eller är det så att idéerna om spårvägar och flerledade bussar – de så kallade ”superbussarna” – överlag känns överdimensionerade och orealistiska?
De som motsätter sig en spårväg hänvisar ofta till just pengar. Så värst många andra hållbara argument verkar det inte finnas. Det är inte så övertygande att påstå att spårvagnar inte ryms på Åbo stads ”smala” gator eller att de är för tunga (!) för den lokala lerjorden eller för bullriga.
Att peka på hur spårvagnarna är en mycket dyr transportform i Helsingfors är inte heller helt relevant. De spårvagnarna är dyra eftersom hela nätverket är byggt i en helt annan kollektivtrafikvärld än den vi har i dag.
Frågan om relevanta jämförelser känns särskilt aktuell då ​teknologiska forskningscentralen VTT den här veckan kom med sin prognos:
”En spårväg hämtar pengar till Åbo. Spårvagnslinjen gör staden attraktiv för inflyttning. Markvärdet vid linjen ökar. Stor effekt på ekonomin.”
Det kunde ni läsa på ÅU:s första sida på tisdagen. Det handlar i grund och botten inte om några stora avslöjanden. Investeringar i ny kollektivtrafik eller nya former av kollektivtrafik brukar ha just de här följderna.
VTT:s slutsatser kan vara helt korrekta, men utgångsläget för prognosen kan diskuteras. I VTT-kalkylerna lyfter man särskilt upp Århus i Danmark. Varför?
Århus är Danmarks näst största och snabbaste växande stad, men det finns element som gör att området kanske ändå är mer jämförbart med huvudstadsregionen än Åboregionen. Århus är en centralort på helt annat sätt än Åbo. Kommunen Århus har 330 000 egna invånare och är kärnan i det som heter planeringsregionen ”den østjyske millionby” med totalt 1,2 miljoner invånare.
Århus nya ”letbane” är trettio kilometer lång och utgick från redan delvis existerande järnväg. En del av är något som kalas för en duobana. Godstrafik är också möjlig på vissa avsnitt. Är det då en relevant jämförelse med Åbo, där spårvägen ska byggas på trafiktypmässigt jungfrulig mark?
VTT-slutsatserna ska också vägas mot det faktum att utvecklingen går åt samma håll också utan spårväg: Åbo är attraktiv för inflyttning, vars effekt är stor på ekonomin och får markvärdet att öka. Hur stort är alltså mervärdet av en spårväg och den verkliga avkastningen från investerade pengar?
I VTT-rapporten tittar man också på Ringbanan, cirkelbanan som förbinder Helsingfors centralstation med Helsingfors-Vanda flygplats och förorter. Befolkningsutvecklingen i Vanda verkar korrelera med att banan blev klar 2015. Å andra sidan kan intresset för Vanda av en följd av att allt fler inte har råd att bo i Helsingfors. Det är inte lätt att se hur orsak och verkan samspelar.
Betyder det här att spårvägen är utdömd i Åbo? Ingalunda. Det finns många exempel på nutida lyckade spårvägssatsningar. I fallet Åbo lider debatten ändå av överpositivism då det gäller spårvägsvisionerna, särskilt om det nu dessutom går så att Reso lägger i backväxeln. I slutändan finns såklart inget facit, så beslutsfattarna kan bara utgå från en fingertoppskänsla. Der är ändå bra att minnas att Åbo inte är Århus eller Vanda.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln