Sparkad lärare fick upprättelse 100 år senare
Ättlingar till Sven Eriksson; längst fram barnen Daniel och Petra Rinne, sedan fr.v. Ulla Virtanen, Lars Eriksson, Pia Rinne, Olle Eriksson, Åsa A. Westerlund, Lotta Westerlund och Helga Tollander.
Att det har gått hundra år sedan inbördeskriget 1918 har uppmärksammats på en mängd olika sätt. Västanfjärds byaråd bidrar genom att ge en avskedad lärare upprättelse.
En plakett med texten ”Läraren Sven Eriksson 1882-1922 tvingades lämna Brännboda folkskola 1918 på grund avpåstådda sympatier med de röda.” avtäcktes i måndags på skolhuset, i samband med Kimitoöns församlings allsångsafton. Byarådets arbetsgrupp med Runa Heino, Marjatta Karikoski och Jan-Erik Enestam hade kommit med förslaget, och Enestam höll talet vid avtäckningen.
Erikssons efterlevande i fyra led var på plats, bland dem Olle Eriksson.
– Min farfar Sven Eriksson dog ung men farmor levde till hög ålder. Hon talade aldrig om händelserna 1918 men vi förstod att farfar hade varit aktiv i torparfrågan, sade Eriksson.
Anklagelserna mot hans farfar handlade antagligen om att han hade deltagit i ett möte ordnat av en arbetarförening och författat en skrivelse angående taxeringsnämndens beslut. Följden, efter diverse förvecklingar, var att han miste jobbet.
– Det här var förstås inget jämfört med allt annat som hände i Finland de åren då tiotusentals dog. I dag har vi samhällsfred – hoppas den består. Men det är bekymmersamt med till exempel hatpropagandan på sociala medier. Hat föder hat, sade Olle Eriksson.
Sven Eriksson har 33 nulevande ättlingar.
Ny plakett på Brännbodaskolans äldre hus.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.