Carina Holm 07.05.2019 04:25

I måndags murades grundstenen för regionens nya ekokraftverk som byggs i anslutning till avfallsstationen i Korvenmäki i Salo, efter många års politisk armbrytning och allehanda rättsprocesser.
I juni har det gått fyra år sedan skorstenen vid den uttjänta avfallsförbränningsanläggningen i Oriketo i Åbo revs och en sopförbränningsera gick i graven.
Men redan före det började Åbobornas sopor både exporteras och skickas till andra orter i Finland för att brännas där av tvång, då Åboregionen inte har haft något eget sopförbränningsverk på många år.
Det har varit en lång ökenvandring för hushållssoporna, och ett slöseri med regionala resurser.
Men nu börjar det hända.
Om allt den här gången går som det ska kan det nya ekokraftverket i Korvenmäki, som byggs av det regionala bolaget Lounavoima, om två år omvandla 120 000 ton hushållsavfall per år till elektricitet och värme.
Salo stad har bestämt sig för att lämna tråkigheterna bakom sig och i stället titta framåt – och det med besked.
Kring ekokraftverket ska staden enligt sin strategi bygga upp en ekoindustripark.
Satsningen är ett av stadens spetsprojekt och redan nu har man lyckats samla betydande aktörer med intressanta projekt kring det blivande ekokraftverket.
Gemensamt för dem alla är konkreta åtgärder för att stävja klimatförändringen.
Låt oss understryka ordet konkreta, för det är det som gör projekten kring Korvenmäki så betydelsefulla.
Ilkka Herlin, styrelseordförande för biometanbolaget Qvidja Kraft, med säte i Qvidja på Lemlax i Pargas, säger att det som är på gång kring Korvenmäki globalt sett är stort (ÅU 1.5.2019).
Enligt honom kommer samarbetet kring ekokraftverket att leda till betydligt större saker än Salos tidigare bedrifter, som redan de är kända över hela världen.
Salos stadsdirektör Lauri Inna, som tillträdde för ungefär två år sedan, har varit en av de pådrivande krafterna.
Han hoppas på modiga lösningar kring sopförbränningsanläggningen, som numera kallas ekokraftverk.
Det anger riktningen.
Han gläds över att Korvenmäkiprojektet är så intressant att man har lyckats locka innovativa bioföretag som Qvidja Kraft, Gasum och QHeat, som har tagit fram en teknik för att lagra överskottsvärme djupt nere i bergrunden.
”Framtidslösningar” är ett begrepp han gärna använder – och de ska förknippas med Salo.
Utan innovationer är en bättre framtid inte möjlig, konstaterar han, och Ilkka Herlin säger kort och gott att det enda som räknas om klimatmålen ska nås är handling.
Stadsdirektör Inna säger att man i Salo inte kommer med så många programförklaringar, man bara gör.
Han hoppas att de lösningar som nu knyts till ekokraftverket i Korvenmäki kan fungera som en modell också för andra städer.
Det är lätt att ryckas med i ivern efter att ha hört stadens samarbetsparter presentera sina konkreta åtgärder för att motarbeta klimatförändringen.
Gasum vill utreda om det är möjligt och om det lönar sig att separera bioavfall ur hushållssoporna och använda det som råvara för biogas i stället för att det bara bränns upp.
Biogasen kunde ersätta fossila fordonsbränslen.
Företaget hoppas också på större genomslag för biogasdrivna bussar när kollektivtrafik upphandlas.
Företaget QHeat har utnyttjat lösningar från exempelvis oljeindustrin för att använda dem på ett nytt sätt för värmelagring djupt nere i marken.
Nytänk kan också handla om att utnyttja sådant som redan finns på ett nytt sätt.
Och företaget Qvidja Kraft har teknologi för att ta tillvara koldioxidutsläpp och omvandla dem till biometan.
På det sättet slår man många flugor i en smäll: skadliga utsläpp omvandlas till något användbart, som dessutom ersätter fossila bränslen och som samtidigt binder koldioxid.
Herlin kallar metoden banbrytande.
Det är bara att önska ekoindustriparken kring ekokraftverket i Korvenmäki lycka till och all framgång.
Det gynnar oss alla.
Konkreta handlingar som verkligen bidrar till att motarbeta klimatförändringen förtjänar applåder, liksom alla de uppfinnare, forskare och finansiärer som möjliggör dem.
Det är bara att önska dem så stor genomslagskraft att man i framtiden inte behöver använda sig av benämningen ”eko” för att visa att man är på rätt väg. I den bästa av framtida världar är det så självklart att det inte längre behöver skrivas ut.
Soporna kan placera Salo på kartan igen, till och med på världskartan om det vill sig väl.
Efter alla motgångar är det staden väl unnat.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln