Sommartiden ställer till det för sömnen – coronan fick många att inse sitt riktiga sömnbehov
Professor Anu-Katriina Pesonen har forskat i hur sömnen påverkades när samhället stängdes ner för första gången för ett år sedan. Resultaten går isär, och är mer relaterade till den individuella stressnivån och hur man upplevde coronan än till själva coronaepidemin.
– De som upplevde mer stress på grund av till exempel personliga eller ekonomiska skäl vaknade mer på natten och såg fler mardrömmar, säger Pesonen, sömnforskare och professor i klinisk psykologi vid Helsingfors universitet.
Så finns också de som började sova bättre när de slapp pendla till jobbet och fick mer kontroll över sin egen tid. Enligt Pesonen började över hälften av finländarna sova mer.
– Många kunde kanske för första gången märka hur mycket sömn de egentligen behövde. Ofta är det lite mer än man tror. Det är en sällsynt situation, oftast avbryts sömnen av väckarklockan.
Professor Tiina Paunio säger också att den inverkan coronan haft på människors sömn är starkt kluven. Trenden syns också bland de universitetsstuderande som deltagit i Raunios forskning.
– Känsliga människor som lätt blir ängsliga får problem medan en del har dragit nytta av att ha mer kontroll, säger Paunio som är professor och chef för forskningsprogrammet Sleep-well vid Helsingfors universitet och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.
Maarit KytöharjuUnderstimulering hotar
I början av epidemin var också covid-relaterade drömmar vanliga – enligt Pesonen är människan benägen att anpassa sig till nya situationer genom att drömma om dem. Man kunde till exempel drömma om att av misstag krama en människa eller hamna i en stor folkmassa, och bli förskräckt över det egna beteendet.
– Drömmarna har en adaptiv funktion, de får oss att nöta in nya beteenden. Ibland varnar drömmarna oss också för hotande situationer.
När situationen drar ut på tiden undrar många vad de själva kan göra för att underlätta livet. Ett svar är fysisk aktivitet, säger Tiina Paunio. Promenader eller någon annan fysisk aktivitet som man kan utföra regelbundet under dagen kan skapa dynamik i ett liv som kan kännas statiskt på grund av ständiga videosamtal, permittering eller arbetslöshet.
– Vi är i ett läge där sinnena lätt blir understimulerade, vilket gör att sömnen blir ytlig eller orolig. Det är lättare sagt än gjort att aktivera sig, många befinner sig i ett sövande tråkigt tillstånd som kantas av oro.
De kommande vaccinerna är ändå ljus i tunneln, säger hon.
– I kristider drabbas den känsliga befolkningen ofta hårdast av olika psykiska problem, stora och små.
Pressbild Sommartid belastar kroppen
Forskarna är överens om att vintertid, eller så kallad normaltid, är bättre för befolkningen eftersom de ljusa timmarna under morgonen då blir fler. Sommartiden orsakar till och med trafikolyckor då människor trubbas av av omställningen. Det kan ta flera dagar att anpassa sig till den nya rytmen, säger Tiina Paunio.
– I år kan övergången till sommartid bli lättare eftersom många har möjlighet att anpassa sina arbetstider mer än vanligt. Samtidigt kan det för vissa bli svårare att ändra sin rytm när livet saknar strukturer i form av till exempel jobb.
Anu-Katriina Pesonen ser sommartiden som ett onödigt stresselement som belastar kroppen.
– Vi utsätter oss för det samma när vi reser eller ändrar vår rytm, det är inte farligt. Men när det sker på en systematisk nivå och berör flera miljoner människor kan det ifrågasättas hur bra systemet är.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.