Sommar, storskaligt
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Sitter en stund och funderar på krigets bestämningar. Storskaligt, fullskaligt. Och på vem som använder formuleringarna.
Drömde en gång, under månaderna då det talades om att Putin skulle röva vår elektricitet och försätta hushållen i akut kris, att Åbo blev bombat. Det var mer än känsla än bilder av förstörelse, och jag vaknade ur drömmen, svettig men hel.
I verkligheten bor jag sen länge i en stadsdel som blev svårt bombskadad i kriget. Jag såg ett foto av skorstenarna efter nerbrunna hus och blev skakad ända in i märgen. Mitt hus är byggt på tidigare ruiner.
Det har jag just inte ägnat en tanke, inte föreställt mig eldsvådorna, paniken, att människor dog. Jag tänkte aldrig på det förrän jag såg bilden av mina kvarter, sönderbombade. I Finland kommer man ihåg lidandet, men det är omvandlat till ett tyst, abstrakt krigsminne.
Men den som blir träffad funderar inte över om bombningarna är storskaliga eller inte. Katastrofen har nått en. Beskrivningarna tillhör dem som sitter i säkerhet, kallar sig experter och kommentatorer.
När man läser om Gaza används ”fullskalig” för det mesta om framtiden, om hotet om ett sådant krig mellan Israel och Hamas. Ser man förödelsen i Gaza är det svårt att kalla den annat än fullskalig. Netanyahu har talat om den som ”den intensiva fasen”.
En nyhetsnotis från i måndags (SR) ackompanjeras av en pressbild på webben, bildtexten lyder: ”En kvinna ber vid en provisorisk gravplats i Gaza”.
Texten omtalar att mer än 21 000 barn är försvunna i Gaza. Av dem beräknas ungefär 17 000 vara skilda från sina föräldrar på grund av kaoset, cirka 4 000 antingen dolda av rasmassor eller begravda i omärkta gravar. Siffrorna kommer från FN-organen Unicef och Ocha.
Att få perspektiv på det är svårt, men 21 000 personer motsvarar invånarantalet i Pargas och Kimitoön, tillsammans. Tänk dig dem och få dem att försvinna.
Sommaren 2024 får en att fundera över om allting har en skala. Nästa gång programmet ”Filosofiska rummet” (som sänds också i på Yle:s svenska kanal) har sin frågeversion kan det vara läge att skicka in en undran.
Senast frågade en uppgiven lyssnare hur man kan behålla sin glädje när världen ser ut som den gör. Och jag har svårt att minnas vad de sa. Kanske sa de ”Handla!”. I betydelsen agera. Och något om betydelsen av att reflektera över vad man kan påverka. Det kan finns möjligheter där.
Vad är relativt, vad absolut? Ibland handlar det lika mycket om när man säger något som vad som blir sagt. När inrikesministern uttalar sig om knivdåden i Uleåborg har hon ett tillägg om att alla våldsdåd ska fördömas.
Och det är sant i ett övergripande perspektiv, men när hon säger om ett särskilt dåd med rasistiskt motiv och förmodat högerextremistisk inspiration kräver man att hon fördömer just det och inte går in på annat. Hon öppnar för en relativisering, och man anar att hon vill att man ska höra den.
För ett år sen kämpade regeringen med sin egen relativisering av begreppet rasism, rasismen i Finland och bland politiker. Vad man åstadkom sen man avkrävts mer tydlighet finns i alla fall på papperet.
Men kanske bara där. På statsrådets webbsidor kan man läsa om åtgärdsprogrammets ”fem korgar”, som omfattar samhällsklimat och -debatt, fostran, utbildning och kultur, likabehandling i arbetslivet, lagstiftning (mot hatbrott) och sist om hur förverkligandet förhåller sig till ”slutsatser och rekommendationer som internationella människorättsövervakningsorgan har gett Finland”.
I ljuset av gränslagen och vad rättsexperter och mänskorättsorganisationer anser om den kan man läsa in hur formuleringen av den femte punkten kan tillåta att förslag med lätthet kan hivas i papperskorgen.
Ett regeringsmeddelade är inte heller ett tungt och bindande papper, mer ett fullskaligt kanske. Tillkommet under press. Leve den pressen.
Här kan du läsa fler kolumner av Ann-Christine Snickars.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.