Alexandra Granberg 01.12.2020 07:00

Telekommunikationsbolag i Åboland kritiserar regeringens förslag att bevilja fem miljoner euro under åren 2021–2023 för att bygga ut landets nätuppkopplingar.

Praktiskt taget allt stöd i förslaget kommer gå till att utveckla det trådlösa nätverket. Det tror vd för Pargas Telefon Ab (Partel) Svante Olofsson, som säger att det här är katastrofalt för landsbygdens befolkning som är beroende av fibernätverk.

– I Finland skryter vi med att vi är bäst på mobil nätverkstrafik, men i själva verket görs den mesta dataöverföringen via fiber. Det är som att säga att vi är bäst att köra moped på en motorväg.

Finns ingen garanti

Enligt förslaget som regeringen lagt fram krävs en minimihastighet för anslutningen på 100 megabit per sekund. Däremot duger 30 megabit för den utgående hastigheten.

Den senaste 5G-tekniken ska kunna erbjuda en hastighet på mellan 10 och 20 gigabit. Men enligt Olofsson motsvarar sådana löften inte alls verkligheten.

– Problemet är att man går ut med den typen av nyhet utan att kunna garantera sådana hastigheter.

Christian Lindroos, som är vd för Kimito Telefon, är på samma spår.

– Det finns inget mobilnät idag som verkligen kan garantera ens 500 megabit.  

Orsaken, säger Olofsson, är att hastigheterna är testade i labb och under perfekta omständigheter – utan att beakta sådant som i praktiken belastar nätverket. Det kan vara antalet användare och fysiska hinder i form av berg eller tjocka husväggar.

– Här i skärgården märks det tydligt när färjorna kör förbi. Skillnaden är också stor mellan sommaren då många stuggäster är ute, och vintern då här bor färre folk.

I Kimitoön, där ungefär 25 procent av de fasta hushållen har en fiberuppkoppling, säger Lindroos att de kan erbjuda en hastighet på upp till 1 gigabit (1 000 megabit) åt sina kunder.

I Pargas, som börjat lite tidigare, har ungefär hälften av hushållen fiber.

Med hjälp av stöd från både staten och kommunen har Partel byggt fiberkablar i sju områden mellan Pargas och Korpo. Projektet ska vara klart i slutet av det här året.

Inte troligt att glesbygden inkluderas

Om framtida statsstöd istället riktar sig till hybrida lösningar och utvecklingen av mobila bredband, är både Olofsson och Lindroos rädda att fiberuppkopplingar försvinner från glesbygden.

För att nå så snabba hastigheter, och så lite fördröjning (så kallad latency) som möjligt, krävs nämligen högre frekvens, och kortare räckvidd.

I praktiken innebär det fler master mellan nätverkssändaren och -mottagaren, närmare varandra. För att nå upp till den hastighet som utlovas borde masterna på sin höjd stå med ett par hundra meters mellanrum, menar Lindroos.

Ett inte helt omöjligt upplägg, men ett potentiellt väldigt dyrt och omfattande byggprojekt.

Inte minst ett projekt som Lindroos inte tror någon är villig att satsa på i glesbygden.

J-O Edberg

Dessutom behövs ändå fiber i någon mån, eftersom en trådlös uppkoppling kräver att basstationerna, som omfattar mast och teknikutrymme, är kopplade till fiber. I princip är det alltså bara den sista biten från mast till hemmet som blir trådlös.

– Därför pratar man om stora variationer inom 5G. För att undvika att det bara blir ett nytt 4G som inte egentligen erbjuder en snabbare uppkoppling, måste basstationerna stå flera hundra gånger tätare än de gör nu, säger Lindroos.

Ett miljövänligare alternativ

Både han och Olofsson tror starkt på fibernätverket som en framtidssäker och hållbar teknik, som kommer fungera ännu femtio år framöver utan större ändringar.

Nya ”burkar” – sändare och mottagare – kommer behövas för att utöka hastigheten, men kabeln förblir den samma, säger de.

– Fiberkabeln kan gasas upp och samma kabel kan ha mångfalt mer kapacitet i framtiden än den har idag. Det finns nästan inga begränsningar på hur mycket data man kan skicka, säger Olofsson.

Därför menar han att fiberprojekt är värda att satsa på också i fortsättningen, och får medhåll av Lindroos.

– Jag kommer nog inte se dagen då fiber blir överflödigt.  

En annan fördel med fiber är energiförbrukningen. Enligt Olofsson är fiberkablar mycket effektivare och använder endast cirka en tiondel av den energi som krävs för att sända samma mängd data trådlöst.

Ett mycket miljövänligare alternativ, alltså.

Fördelar med båda

Varken han eller Lindroos har däremot något emot själva 5G-tekniken. Olofsson förhåller sig mest kritiskt till att statens stödpengar uteslutande läggs på att utveckla bredbandsteknik.

Enligt Lindroos går fiber och 5G rentav hand i hand, och är inte nödvändigtvis varandras konkurrenter.

Han menar bland annat att trådlös uppkoppling har sina fördelar till exempel på väldigt avlägsna platser där det inte är ekonomiskt rimligt att bygga kablar.

– Utan vidare behövs båda. Men om det ska satsas på något är det fiber, ryggraden som servar alla behov. I periferin är så gott som varje mast kopplad till fiber.

Budskapet han och Olofsson vill förmedla är att 5G egentligen tagits fram för industriellt bruk, och fyller många funktioner där. Men för privata personers fasta uppkoppling är det fiber som gäller.

Alexandra Granberg

Dela artikeln