Söderlångviks karaktärsbyggnad har återfått sin värdiga stil – öppnar för allmänheten i vår
– Nu ska det nog hålla i åtminstone 50 år, säger Mikael Jensen, förvaltare på Söderlångvik gård i Dragsfjärd.
Han har precis bjudit ÅU på en rundtur i gårdens nyrenoverade karaktärsbyggnad, som slår upp portarna för allmänheten igen i maj, efter två stängda år.
Ett enormt renoveringsprojekt har pågått här sedan våren 2019.
Planeringen startade redan sommaren 2018. Nu är allting så gott som klart, bara några mindre detaljer fattas.
I projektet har ett trettiotal företag varit involverade, nästan hälften av dem från Kimitoön. Budgeten på 2,5 miljoner har hållit.
”Jag är glad att jag varit med”
Byggnadsingenjör Lilian Karlsson har fungerat som projektskötare, som hon kallar det.
– Det här är mitt största projekt som egenföretagare. Det har varit ett intressant och unikt projekt. Jag är glad att jag varit med om det här, säger Karlsson, som driver företaget Byggnadsplanering Lilian K.
Emilia ÖrnmarkSom anställd hos Kimitoöns kommun har hon dock varit med om att förverkliga andra byggprojekt i den här storleksklassen, som till exempel byggandet av daghemmet Silva i Kimito och renoveringen av Kimito hälsocentral.
Det finaste är helheten
Både Karlsson och Jensen är nöjda med slutresultatet.
– Det finaste är helheten: nu är det här en frisk, välskött byggnad som passar bra in på gården, säger Karlsson.
– Också inne är det nog helheten som är det finaste, fyller Jensen i.
Sedan 1938 har byggnaden sett ut ungefär som i dag.
– Mindre åtgärder har gjorts sedan dess, men ingen totalrenovering, säger Jensen.
Byggnaden var ordentligt förfallen när renoveringsprojektet satte igång.
Med varsam hand
Steg ett i projektet var att taket tvättades. Efter det satte man igång med rivningsarbetena på utsidan.
Man har tagit god tid på sig med renoveringen och den har gjorts med varsam hand. Det man har kunnat bevara har man bevarat, som till exempel parketten i flyglarna. Tvättställen och badrummet har man inte heller renoverat, utan bara putsat upp.
Arkiv/Emilia Örnmark
Eftersom man utgick från två omfattande fastighetsbesiktningar, gjorda 2013 och 2018, kom renoveringen inte med några större överraskningar.
– Stocken var dålig på vissa ställen, så att det var hål hela vägen igenom den. Rappningen på utsidan revs helt och hållet. Det balkongräcke som var i trä var så ruttet att det är helt förnyat, räknar Jensen upp.
Ganska långt har man hållit sig till den ursprungliga planen, men med vissa undantag. Till exempel var tanken först att åtgärda bara den ena flygelns tak, men man beslöt sig sedan för att renovera bägge flyglar för att inte vara tvungen att sätta igång igen om ett antal år.
Den första sommaren åtgärdades utsidan, och på hösten 2019 flyttade projektet inomhus.
Inomhus har man strävat efter att efterlikna 1940-talet. De flesta ytor har förnyats och en hel del tid och möda har satts på att hitta den rätta färgsättningen och de rätta tapeterna.
Emilia ÖrnmarkTrots omfattande eftersökningar lyckades man först inte hitta tapeter som utseendemässigt passade in. Tanken var förstås att de skulle likna de ursprungliga tapeterna så mycket som möjligt. Men då huvudplanerare Mikaela Pappila kom på att söka på ordet ”gröttapet” började man nå resultat.
– I Malmö i Sverige fanns en firma som köpt upp ett rekvisitalager från SVT. De hade tapeter som var gjorda på 40-talet, som alltså har 80 år på nacken. De är tillverkade av papper och varje våd skulle skäras till inte bara upptill och nedtill, utan också på längden, så det var ju en hel del mera arbete att få upp dem, berättar Karlsson.
Knappa 300 rullar fick man tag på, och det täckte nästan behovet. Bara i salen och i två rum i övre våningen finns nu nytillverkad tapet.
I så gott som samtliga rum har man lämnat kvar en liten ruta som visar hur väggen tidigare såg ut, i form av en bit tapet eller ursprunglig väggfärg.
I ett av rummen har man gjort sig besväret att putsa fram en större bit av originaltapeten.
Jensen berättar att damrummet i övre våningen tidigare hade plankgolv, som inte riktigt passade in i stilen. Lyckligtvis hittade man under heltäckningsmattan i biblioteket en gammal matta, lik den som ursprungligen fanns i damrummet.
Ett annat fynd man gjort är några spegeldörrar som hittades på en vind, som man nu fixat i skick och satt på plats.
Några rum som tidigare inte varit öppna för allmänheten kommer nu att vara det, som till exempel chaufförens rum och i någon mån också biografen i källarvåningen.
En helt ny, modern utställningslokal öppnar i Jensens tidigare kontor på första våningen.
Ute på gården har trädgården och gångarna fixats till.
Nyöppning av museet blir det i vår, men redan nu är det möjligt att bekanta sig med den förnyade karaktärsbyggnaden från utsidan.
Karaktärsbyggnaden på Söderlångvik gård
- Byggnaden är 1 300 kvadratmeter stor.
- Söderlångvik gård ägs av Konstsamfundet.
- Är i dag ett museum för Amos Andersons privata konstsamling, och har varit det sedan 1965.
- Det ursprungliga huset är byggt i slutet av 1800-talet, då som ett mindre stockhus.
- Amos Anderson köpte huset 1927, för att ha som sitt sommarresidens.
- Några år efter det lät han bygga en våning till på huset och 1938 byggdes de två flyglarna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.