Förflytta dig till innehållet

Sockerbetor skördades med gemensam megamaskin på Kimitoön

Emilia Örnmark
stor sockerbetsupptagare i arbete på en åker
Den sexradiga självgående sockerbetsupptagaren i arbete. Fotot är taget i Gesterby hos Jan Lönnroth.

Höstsolen skiner över Claus Blombergs sockerbetsåkrar i Påvalsby. Aningen våt är åkern, men för övrigt är det ypperligt väder för att ta upp betor. För kallt får det nämligen inte vara: tas betorna upp frusna har de sämre hållbarhet.

– Sockerbetor är ju den enda bulkgrödan som det ekonomiskt lönar sig att odla numera, om man jämför med traditionella grödor som spannmål och ärter, säger Blomberg.

man på huk med en sockerbeta i handenEmilia Örnmark
Claus Blomberg har rejäla sockerbetor i år.

– Resten av skörden blev ju allt från dålig till katastrofal, säger en annan sockerbetsodlare – Jan Lönnroth på Slätkulla gård i Gesterby, och syftar på spannmålen.

Slog sig ihop och köpte stor maskin

Tillsammans har dessa två ingått ett samarbete. Förutom att de hjälper varandra med sockerbetsskörden har de tillsammans köpt en stor sexradig sockerbetsupptagare. Det här torde vara den enda i sitt slag på Kimitoön.

Den nya maskinen är större och effektivare och har en helt annan kapacitet än en treradig upptagare, som finns på bägge gårdar. Dessutom är den sexradiga självgående, vilket betyder att den fungerar som en tröska och maskineriet behöver inte dras av en traktor. Den har en egen motor och en förarhytt.

– Nu kan vi välja före för upptagningen och köra mindre i ur och skur, säger Lönnroth.

man vid en stor maskinArkiv/Emilia Örnmark
Jan Lönnroth var till en början ovan med den nya maskinen, men nu går det redan ganska bra.

Han räknar med att den sexradiga upptagaren klarar sex hektar per dag, medan den gamla tar tre hektar per dag. Maskinen är alltså dubbelt så effektiv som den gamla, kanske mer.

– Lite orolig har jag nog varit, eftersom maskinen är begagnad och 20 år gammal, säger Blomberg, som dock kan konstatera att så här långt har maskinen tuffat på utan problem.

– Men det är nog mycket att lära sig innan man blir varm i kläderna, säger Lönnroth och ser fram emot instruktionsboken som nu är beställd.

Enligt Lönnroth köps de här större maskinerna vanligen just i bolag eller av entreprenörer.

Blomberg överväger dock noga innan han tar ut den här tunga maskinen på sina åkrar. Om det är blött finns risken att tyngden packar jorden också längre ner i marken. Blomberg förklarar att den treradiga upptagaren packar till nästan mindre än en bil, då däcktrycket kan hållas lågt och belastningen då fördelas på ett större område.

– En och en halv dag tog vi upp betor här sida vid sida med den nya och den gamla maskinen, och lyckades då skörda hälften av betorna på gården, säger Blomberg.

Maskinen var hos Lönnroth då intervjun gjordes, men på söndagen skulle den flyttas till Påvalsby där man gemensamt skulle ta upp Blombergs sista betor.

sockerbetsmaskin bakom traktor på en åkerEmilia Örnmark
Claus Blomberg skördade denna dag med sin mindre maskin. Den packar inte jorden så hårt, även om det är lite blött.

God sockerbetsskörd i år

Sockerbetsskörden ser i år för Blomberg riktigt bra ut, det kan till och med komma att handla om nya rekord.

– Beståndet är jämnt och betorna är stora, säger Blomberg.

För Lönnroth ser skörden normal ut. På den 12,5 hektar stora åkern vi befinner oss räknar han med att skörda 40 ton. På en fem hektar stor åker en bit bort ser skörden ut att bli ännu bättre.

Betorna har djupa rötter och klarar därför torka bättre än till exempel spannmål. I Påvalsby började man på med betorna i mitten av april, just innan det lämpligt nog kom regn. Sockerbetan är en tacksam art – eftersom den har en lång växtperiod kan den dra nytta av alla väderlekar som står till buds under växtsäsongen.

– Sista september startade sockerbetsfabriken i Säkylä. Hos oss började vi ta upp betor i oktober, vilket för oss är en normal tidpunkt, säger Blomberg.

sockerbetsåker där skörd pågårEmilia Örnmark
Från denna åker räknar Jan Lönnroth att få en skörd på 40 ton.

Medan Lönnroth i Gesterby funderar på att utvidga sin sockerbetsodling från nuvarande cirka 18 hektar har Blomberg inte planer på det. Nu odlar Blomberg betor på 30 hektar, vilket utgör en dryg tiondel av gårdens odlingar. Ungefär samma andel betor gäller för Lönnroth.

– Växtföljden är viktig. Annars är risken större för nematoder (mask) och andra sjukdomar. Dessutom lämpar sig inte alla mina åkrar för sockerbetor, till exempel inte sådana där det finns berg.

Lönnroth tänker lika och menar att han inte vill ha sockerbetor på samma åker oftare än vart tredje eller vart fjärde år.

Faktumet att sockerbetan är en lönsam gröda ger Blomberg rum för markåtgärder, som till exempel kalkning för att få nå ett gynnsamt pH-värde. Åtgärderna främjar förstås också annan skörd från åkern.

Priset på sockerbetor slås fast med kontrakt på ett till tre år. Enligt Lönnroth ser det nu ut som att världsmarknadspriset på socker stiger, vilket är välkommet inför förhandlingarna om nästa kontrakt.

en del av en sockerbetshög på en åkerArkiv/Emilia Örnmark
Sockerbetan är en tålig sort och ekonomiskt lönsam.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter