Socialdemokraterna oroar sig för hur prestationssamhället påverkar de unga – Marin: Har livet blivit en plikt?

Mitt under pågående kommunalvalskampanj har statsminister Sanna Marin (SDP) fått stå till svars för hur Statsrådets kansli tolkat lagstiftningen om statsministerns måltidsförmåner.
Efter att Marins stab har använt flera dagar till att reda ut saken och svara medier om härvan bestämde statsministern att hon i fortsättningen betalar sina måltider själv. Hon säger att beslutet baserar sig på att det finns många andra saker att sätta sin tid på än att debattera sin familjs måltider.
Den socialdemokratiska ordföranden hoppas att diskussionerna i stället skulle tangera exempelvis ungas psykiska hälsa. Hon oroar sig speciellt för hur ungdomarna kommer att klara sig under och efter den pågående pandemin.
— När vi ser på de ungas situation vet vi att det som hänt tidigare i deras liv påverkar det aktuella läget. Därför måste vi försöka lösa problemen på ett heltäckande sätt.
Vårdkön som uppstått under coronakrisen har ytterligare försvårat situationen för barn och unga. Det räcker ändå inte med att endast rikta mer resurser till den psykiatriska vården, utan det förebyggande arbetet måste komma i gång redan i småbarnsåldern.
Marin säger att familjer måste kunna få hjälp i ett tidigt skede. Att ha tillgång till kommunal hemservice kan vara en oerhörd lättnad för småbarnsföräldrar.
”Det är okej att vila”
Statsministern höjer också ett varningens finger för det prestationsinriktade samhälle vi lever i. Själv säger hon att hon vill förmedla ett budskap om att visa medkänsla för de unga.
— Medkänsla i ett sådant skede av livet där mycket förändras, att man som ung inte behöver veta allt och inte behöver bestämma sin framtid. Vi måste låta unga vara vilse och göra misstag och söka sig själva.
Marin säger att alla prestationskrav tveklöst påverkar ungas psykiska välbefinnande. Hon ser heller ingen idé i att jämföra dagens situation med hur det såg ut för 100 år sedan. Både samhället och arbetslivet ser annorlunda ut och vi måste kunna bemöta unga som de människor de är.
Den finska mentaliteten att man ska vara flitig och sköta saker noga och punktligt ser Marin i sig som positiv. Samtidigt påminner hon om attmänniskor inte alltid kan leva upp till alla förväntningar som samhället och medmänniskorna ställer på dem.
— Det är helt okej att bara vara människa ibland och det är också okej att vila. Jag tror att ett sådant budskap skulle underlätta mångas situation.
Marin uttrycker också en oro för att det blivit mer kutym att inte bara prestera i arbetslivet utan också på sin fritid och i sina relationer.
— Kan vi alls njuta av livet eller har det också blivit en plikt?
Vårdreform av största vikt
Under valrörelsen, och hela regeringsperioden, har social- och hälsovårdsreformen varit en het potatis. Regeringen Sipiläs reform föll och med den hela regeringen. Nu vill Marins regering få igenom vårdreformen och som det ser ut nu kan den bli av inom ett par år.
— Vi har pratat väldigt mycket om själva förnyelsen men jag ser gärna att vi pratar mer om innehållet i den och kvaliteten på servicen. Vi är alla beroende av de tjänster som vårdreformen omfattar och det är frågor som i allra högsta grad rör vår vardag. säger Marin.
Marin säger att vi inte bara kan vänta på reformen utan att kommunerna fortfarande spelar en viktig roll i social- och hälsovården. Men allra först måste vi beta av vårdköerna som uppstått under coronapandemin.
— Vi måste rikta resurser och hjälp dit där de på riktigt behövs. Social- och hälsovården har en nyckelposition.
När elevvårdens administration flyttas över från kommunerna till välfärdsområdena är det viktigt att stärka själva vården. Marin anser att alla social- och hälsovårdens uppdrag kommer att stärkas när allt administreras av samma organisation. Hon säger att syftet är att stärka bastjänsterna så att de blir mer tillgängliga.
— Det bidrar till att problemen inte hopar sig eller att utgifterna stiger som en följd av det.
Finns det en risk för allt fler klienter per skolpsykolog efter vårdreformen?
— Vi förbereder just nu en lagstiftning där vi bland annat tar ställning till dimensioneringen av skolpsykologer. Samtidigt måste vi förstås säkra god och tillgänglig service. Det finns utmaningar inom vården i och med coronasituationen, och efter coronan måste vi också fundera på vart vi riktar mera resurser.
Regeringen har i sina tilläggsbudgetar riktat mer pengar till skolorna och elevvården.
Livskraft och finanser hand i hand
Att coronan speciellt drabbat kommunekonomin är något som oroar många politiker. Många kommuner tampas redan med utflyttning, allt äldre befolkning och sinande kassor. Marin säger att det är av största vikt att få företag och industrier till regionerna för att få i gång ekonomin.
Skatteintäkter, statsandelar och företagande måste ses som en helhet. Hon framhäver betydelsen av livskraftstänk inom politiken, i samband med finanspolitiken.
— Det omfattar många olika saker som markanvändning och tomtpolitik, men också frågor som rör kunnande och företagande. Kommunerna efterlyser framför allt kunnig arbetskraft.
Markanvändningen har diskuterats när kommuner har tvångsinlöst egendom av markägare för det allmänna goda. Marin säger att situationen förstås är olika i olika kommuner men att den lagliga rätten till tvångsinlösning ändå använts i relativt liten skala.
— Ofta har man kunnat komma överens om de här frågorna sinsemellan.
Hon betonar att det kan vara fråga om svåra situationer men säger att man måste kunna lösa frågorna lokalt.
— Kommunalt beslutsfattande baserar sig på invånarnas självstyre och i sista hand ligger det i de kommunala beslutsfattarnas händer hur liknande situationer sköts.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet: Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund: Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget: Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet: Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund: Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.