Social- och hälsovårdschef om coronavirusets starka fäste i Helsingfors: Finns faktorer som inte går att ändra på
Jag tror det beror på hur många som bor i områdena, storleken på familjerna, bostadsstorleken och att många inte kan jobba på distans. Det finns många orsaker till den här situationen.
Markku Mäkijärvi, chefsöverläkare vid HUS
Incidensen, alltså antalet nya fall per 100 000 invånare under de senaste 14 dagarna, håller på att sjunka i hela landet – också i Nyland. Under den förra tvåveckorsperioden var incidensen inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) långt över 300 och på torsdagen låg den på cirka 245.
Markku Mäkijärvi, chefsöverläkare vid HUS, säger att det finns både större och mindre smittkedjor överallt i Nyland, och därför är det svårt att blocka epidemin.
Sedan länge finns det områden i Helsingfors var smittfallen är många. Oftast handlar det om områden i främst östra och norra Helsingfors. Enligt den senaste statistiken som publicerades i onsdags är incidensen i Östra centrum nästan 840.
– Jag tror det beror på hur många som bor i områdena, storleken på familjerna, bostadsstorleken och att många inte kan jobba på distans. Det finns många orsaker till den här situationen, säger Mäkijärvi.
Helsingfors inget undantag
Juha Jolkkonen, sektorchef vid social- och hälsovårdssektorn i Helsingfors, säger att man inte klart kan säga varför vissa bostadsområden har fler smittfall än andra, men man har gjort vissa antaganden. Han nämner samma faktorer som Mäkijärvi.
– En stor del av smittspridningen sker inom familjen. Då är boendeförhållandena förstås en viktig faktor, säger Jolkkonen.
Ari Sundberg/SPTMånga av de drabbade områdena är belägna tätt intill kollektivtrafikens huvudleder som metro- och tågbanor. En stor del av de som bor där är tvungna att använda kollektivtrafiken då de inte har möjlighet att jobba på distans.
– Samma fenomen hittas i alla världens storstäder. Helsingfors är inget undantag, men här är inte skillnaderna så markerade, fortsätter Jolkkonen.
Vissa faktorer är oföränderliga
Jolkkonen säger att statistiken visar att personer som inte talar finska eller svenska smittas oftare. Dessa personer utgör just nu ungefär en tredjedel av alla smittfall i Helsingfors.
– Dessa personer utgör ungefär 17 procent av befolkningen, på det sättet är de en aning överrepresenterade.
Om fler vaccin snabbare riktas till Helsingfors skulle det hjälpa situationen i sin helhet – också de värst drabbade områdena.
Juha Jolkkonen, sektorchef vid social- och hälsovårdssektorn i Helsingfors
Dessutom säger Jolkkonen att det kanske finns en starkare tradition att träffas inom vissa språkgrupper. De strukturella problem som redan nämnts, som små bostäder och ingen möjlighet till distansarbete, är också bidragande orsaker till att just denna befolkningsgrupp smittas i högre grad.
– Det finns helt enkelt faktorer som inte går att ändra på.
Jolkkonen berättar att staden har gjort mycket jobb för att nå fram i de mer drabbade områdena. Man har satsat på ökad information, som popup-rådgivning, besök i skolor och moskéer, och så vidare.
– Vi har också delat ut munskydd och vi har länge använt oss av mobila teststationer, och det gör vi fortfarande.
Sofie Fogde/SPTÖversättningen fungerar
Översättningen till andra än de inhemska språken var i början av pandemin ett problem. Men både Jolkkonen och Mäkijärvi anser att man till stor del har fått bukt med problemet.
Jolkkonen säger att staden länge har satsat på information på många olika språk i många olika kanaler. Det finns också en telefonservice som erbjuder rådgivning på olika språk.
– Men trots det här så måste man minnas att de strukturella problemen fortfarande finns kvar. Det handlar inte om ifall informationen finns eller inte, säger Jolkkonen.
Också Mäkijärvi säger att översättningen inte längre är problemet. Han säger att det även kan handla om traditioner och attityder.
– Dessutom är det inte sagt att informationen konsumeras trots att den finns tillgänglig, säger Mäkijärvi.
Vaccinationsåtgärder
Jolkkonen säger att man fortsätter med samma åtgärder som förut. Sedan då vaccinationerna når andra än riskgrupper är det enligt honom viktigt att man ser till att alla faktiskt går och vaccinerar sig för att det inte ska uppstå klyftor mellan bostadsområden eller språkgrupper.
Enligt Jolkkonen skulle det vara viktigt att koncentrera vaccinationerna till huvudstadsregionen, eftersom smittfallen är fler. Det är däremot en annan sak att rikta vaccin enligt postnummer. Sådana beslut måste tas på medicinska grunder, säger han.
– Om fler vaccin snabbare riktas till Helsingfors skulle det hjälpa situationen i sin helhet – också de värst drabbade områdena.
Helsingfors stadInga ytterligare åtgärder
Före påsken strandade regeringens proposition om att tillfälligt begränsa rörelsefriheten. Mäkijärvi säger att det kan hända att en sådan åtgärd inte längre behövs eftersom läget just nu är mer hoppfullt.
– Inom denna vecka får vi veta om det verkligen är sant att läget ljusnar. Jag tror det. I så fall behöver vi inga nya restriktioner eller rekommendationer.
Mäkijärvi påminner ändå om att det är viktigt att vara beredd att vidta nya åtgärder om situationen kräver det.
– Det finns exempel från andra länder där man har frångått restriktionerna för snabbt och sedan har epidemin vänt och blivit värre igen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.