Carina Holm 19.12.2018 04:00

Den snö som föll i fjol är oftast ingenting att fundera på.
Nytt år, ny snö.
Utom i skidspåren i Finby i Pargas.
Där har Pargas idrottsförenings skidsektion lagrat en rejäl hög av fjolårssnön för att kunna komma i gång med årets skidsäsong mer än en månad tidigare än i fjol (ÅU 5.12.2018).
Ungefär tvåtusen kubikmeter snö bevarades med hjälp av gamla metoder: under ett tjockt lager sågspån.
Sågspån använde man också på morfars tid för att spara stora isblock som behövdes på sommaren för att kunna kyla ner mjölken och hålla den kall innan den åkte i väg vidare till mejeriet.
Det var långt före kylskåpens tid.
Nu har skidsektionen tagit gamla metoder till heders igen.
Trots att sommaren var rekordvarm, ja till och med het, så fanns så mycket snö kvar under sågspånslagret i början av december i år att den räckte till ett flera hundra meter långt skidspår i skidstadion i Finby.
Fördelarna med att lagra fjolårssnö är fler än att skidsäsongen kan starta tidigare än vanligt också i södra Finland.
Den snö som har lagrats är konstsnö.
För att skapa konstsnö behövs snökanoner och i tider av cirkulärt tänkande är det också bra att kunna återanvända en gång skapad konstsnö i stället för att behöva lägga resurser på att skapa lika stora mängder ny varje år.
Också sågspånet kan återanvändas om man vill göra om snösparandet den här vintern.
Hur man gör beror på snöläget i mars.
Skidåkaren och chefstränaren Niclas Westerlund säger att den lagrade snön är mer isig och grovkornig, men den enda skillnaden för skidåkare är att de behöver klister för att få fäste (ÅU 5.12.2018).
En fördel med ett lokalt skidspår är den samma som med allt annat som är lokalt – man slipper transporter och sparar på det sättet både tid och pengar.
Alla som har idrottande ungdomar hemma vet hur mycket tid det går åt till att ta sig någonstans, vänta, göra det man ska, vänta och ta sig hem igen.
Vanligtvis tränar Piffens skidjuniorer i skidtunneln i Pemar eller i norra Finland, i väntan på de egna spåren, som brukar finnas tillgängliga först efter årsskiftet.
– Det är säkert uppskattat bland dem att redan nu få åka skidor utomhus hemma, säger skidsektionens ordförande Patrick Johansson (ÅU 5.12.2018).
Den återvunna snön har testats i skarpt läge under veckoslutet då Piffen ordnade nationella skidtävlingar i Finby och 120 tävlande skidade på sparad snö (ÅU 18.12.2018).
Trots att den sparade snön kördes ut under självständighetsdagens ösregn klarade den sig. Den längsta banan krävde elva varv runt spåret.
De aktiva inom Piffens skidsektion förtjänar en eloge för sitt snösparprojekt.
Som alltid när det gäller aktiva föreningar krävs aktiva eldsjälar.
Någon som kläcker en galen eller halvgalen idé utöver det vanliga, någon som ser potentialen, några som jobbar och jobbar stenhårt för att det hela ska bli verklighet.
Några som fixar ett skidspår en månad före normal säsongstart, till stor glädje också för vanliga motionärer.
Utan eldsjälar blir den snö som föll i fjol just bara det.
Att spara snö under sågspån låter betydligt vettigare än att använda dricksvatten för att producera konstsnö, som man till exempel gör vid slalombacken i Hirvensalo i Åbo (ÅU 12.12.2018).
I längden är det inte hållbart och frågan är om det är försvarbart ens i dag.
Föreningen Turun Slalomseura är dock medveten om problemet och säger att man måste hitta en annan vattenkälla och också en lösning på hur smältvatten från backen kan tas tillvara och återvinnas. I slalomcentret i Havs-Tykö använder man sig exempelvis av filtrerat havsvatten.
Ett krav för det finansiella stödet från Åbo stad till slalombacken i Hirvensalo är också att vattensystemen vid backen utvärderas.
Att tidigarelägga säsongen för vintersporter är välkommet, men det måste finnas någon rim och reson i projekten. Att frysa ner dricksvatten för att skapa konstsnö är orimligt på alla sätt.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln