Maria Thölix 31.12.2018 17:00

Samuli Pääkkönen och Kyle Papai vill få finländarna att dricka mindre mängder, men godare, kaffe. Foto: Maria Thölix

Två entusiaster

De två entreprenörerna lärde känna varandra när de jobbade tillsammans på Turun kahvipaahtimo för några år sedan. Sedan skiljdes vägarna åt och Pääkkönen jobbade bland annat på ett rosteri i Köpenhamn.
Där erbjöds han fast anställning men var mer sugen på att starta eget hemma i Finland. Han kontaktade Papai som nyligen hade hunnit öppna ett litet rosteri och café i Nyslott.
Kanadensaren var genast med på noterna.

Var är det goda kaffet?

Kyle Papai träffade sin finländska flickvän Elina för nio år sedan då han vistades i Australien och Nya Zeeland.
Det var också där som han drack kaffe för första gången som 20-åring.
– Nya Zeeland ligger så avlägset så de måste göra mycket själva för att det ska hållas färskt.
När han tillsammans med Elina flyttade till Finland för sex år sedan kom han till Kauhajoki. Men något gott kaffe kunde han inte hitta.

Ingen återvändo

Inte heller Pääkkönen har varit någon inbiten kaffefantast sedan tidiga år.
– Som många andra barn minns jag hur gott det doftade då jag bryggde kaffe åt mamma och pappa, men smaken var inte alls den samma.
Det skulle räcka 22 år innan han drack sin första kaffe. Och det tack vara att det var slött på arbetsplatsen och alla andra gjorde det.
Men till det kaffet kommer varken han eller Papai någonsin att återvända.
Har man smakat på ett kaffe som öppnar ens sinne går det bara inte.
– Du har trott att du vet vad kaffe smakar, men plötsligt dricker du ett kaffe som smakar blåbär och inte alls kaffe. Då vill jag ta reda på varför det smakar så här, säger Papai.

Inga underverk

Faktorerna som påverkar smaken är många. Men mest avgörande är själva råvaran, bönan.
Kaffebönorna smakar bäst inom ett år efter att de skördats. Ju längre de väntar, desto sämre blir smaken.
Att smaken förändras redan på ett halvt år är både för- och nackdelen med kaffet, säger Pääkkönen.
– Man kan inte göra några underverk. Om råkaffet är av dåligt kan vi inte höja kvaliteten genom rostandet.

Snart en bristvara?

Om 100 år kan kaffe vara ett minne blott, säger Pääkkönen.
Kaffebönan hotas av klimatförändringen. Torka och högre temperaturer tvingar odlarna att söka sig högre upp i bergen.
Enligt Pääkkönen ska kaffeplantorna för smakens skull gärna odlas högt ovanför vattnet.
Problemet är att majoriteten av kaffet produceras i fattiga länder av små producenter som inte har resurser att anpassa sig efter de nya utmaningarna.
– Kaffe är en produkt som aldrig nått riktigt höga priser.
Och den som lider är producenten.

En självklar vardagsprodukt

För många av oss koffeinberoende är kaffet bara en vardagsprodukt som man inte ägnar ursprunget en tanke.
Men Pääkkönen och Papai vill göra en skillnad. De vill veta varifrån deras bönor kommer och att deras kedja är transparent.
– Det ligger lika mycket arbete bakom oberoende om man köper ett lite dyrare kaffe eller det allra billigaste.
De beställer sina bönor via en norsk firma som själva står i direktkontakt med odlarna.

Ingen lätt process

Den första bönbeställningen som redan har gjorts ligger på 600 kg.
Papais rost som han skaffade i Savolax rymmer 2–3 kilogram åt gången. Planen är att mot våren skaffa en dubbelt så stor rost till.
Själva rostandet räcker inte längre än tio minuter, men är trots det en invecklad process.
– Att får bönorna bruna är ingen konst, det blir de oberoende.

En monoton syssla

För att uppnå önskade smaker, rostas kaffebönorna i olika tider i olika temperaturer.
Rostningsprocessen är kopplad till en dator som ger den här informationen
Till en början görs testrostningar som kan avsmakas en eller två dagar senare.
– Det gäller att prova sig fram och bestämma, mäta så mycket som möjligt, spara grafik och skriva minnesanteckningar.
Men rostandet är inte någon jätteglamourös syssla, konstaterar Pääkkönen.
– Man lägger in bönorna och står och tittar på mätarna. Det är ganska monotont.

I bakgrunden tar Frukt Coffee Rosters nya hem form som bäst i det som tillhörde det gamla fängelsets köksutrymmen. Foto: Maria Thölix

Rosteri och bryggeri

Att Kakola skulle få ett eget rosteri stod då klart då Pääkkönen börja smida sina kaffeplaner för ett år sedan.
Rosteriet på drygt 40 kvadratmeter ligger vägg i vägg med ölbryggeriet Kakola brewing company vars nya utrymmen också håller på att form som bäst.
– De är jättetrevliga människor och det har visat sig att vi alla har samma tankegångar om det här med att producera kvalitet i mindre skala.
Namnet Frukt Coffee Roasters kommer helt enkelt från att kaffet härstammar från en frukt, säger Pääkkönen.
– Det svenska ordet syftar på den banbrytande kaffekultur som byggts upp i Norge och Sverige och framförallt i Danmark.

Geografisk potential

Pääkkönen är mycket nöjd över det geografiska läget uppe på Kakolakullen.
Planen är att Rosteriet ska hålla öppet några dagar i veckan för direktförsäljning eller för att avnjuta kaffe på plats.
Som projekt tror Pääkkönen att rosteriet har betydligt mer potential här än om kaffetillverkningen skulle ske i ett garage.
– Vi ser fram emot synergin och kvaliteten på servicen som kommer att finnas i hela det här området inom kort.

Sött och roligt

Fast vägen till en god kopp kaffe är lång, ska själva drickandet det inte vara för allvarligt, anser Samuli Pääkkönen och Kyle Papai.
– En bra produkt är lättillgänglig och rolig.
Papai har en dröm: att få folk att dricka bättre kaffe.
Hur smakar ett gott kaffe?
– Det har en söt och ren smak och är balanserat.
Själva häller de inte i sig några stora mängder per dag, max två koppar.
Och de önskar att allt flera skulle göra samma sak.
– Mindre mängder med god kvalitet räcker. Det gynnar alla.

Maria Thölix
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln