Snart räcker inte barnen för att fylla Kimitoöns skolhus – ”Vi borde fundera vart vi är på väg och vad som är barnens bästa” säger bildningschefen
Skolgården ligger öde och det är tyst i korridorerna i Amosparkens skola i Kimito. Än så länge. Men på måndag väller årets 146 elever in. Det här är kommunens till elevantalet största skola, vilket betyder att alla klasser utom en är delade, för att hålla gruppstorlekarna små.
Skolans ettor (21 elever delade i två klasser) tar klasslärarna Sofia Lindroos och Caroline Furu-Lehikoinen emot i år. Förväntningarna är höga även hos lärarna och de lyser av iver.
– Det är som en myrstack i mitt huvud. Men på måndag har vi nog det här under kontroll. Vi tar en dag i taget, säger Furu-Lehikoinen på fredagsmorgonen.
Lindroos är tillbaka på sin hemort efter elva år som lärare i Österbotten.
– Jag tänker att det här är mitt jobb. Det här kan jag och jag gör mitt bästa, svarar hon då vi pratar om förväntningar inför den för många så viktiga första skoldagen.
Emilia ÖrnmarkAtt ettorna redan första dagen får läxor lär vara viktigt för eleverna.
– Det ska vara en riktig läxa, det brukar inte duga med pyssel, vet Furu-Lehikoinen av erfarenhet.
Vad ser ni som det viktigaste med det första skolåret?
– Att barnen vill komma till skolan, att de är trygga och att de trivs, säger Lindroos.
Furu-Lehikoinen nämner läsningen som viktig första året, men håller med Lindroos om att trivsel, välmående i klassen och att hitta gemenskap är i fokus. Det jobbar man med genom samarbetsövningar, genom att lära sig att prata i stället för att knuffa eller slå samt genom att lära sig respekt genom läraren som en bra förebild.
”Fyrtio till femtio elever per årskull ger inte så många nya elever per skola”
Samma problem som tidigare aktualiseras på Kimitoön i och med skolstarten: Barnen räcker snart inte till för att fylla skolhusen. Årskurs sex och nio är störst det här läsåret – i bägge fall handlar det om en årskull på kring sjuttio. Men både ettorna och tvåorna är under femtio i sina årskullar.
– Fyrtio till femtio elever per kull ger inte så många nya elever per skola, säger Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala.
Årskullarna under skolåldern är i storlek mellan 30 och 50 barn. Under första halvan av det här året har dock bara åtta barn fötts (2021: 46 födda barn, 2022: 42).
– Då det inte finns tillräckligt med elever blir det svårt att få ihop undervisningstimmar för att täcka undervisningsskyldigheten. Då blir det svårare att locka lärare.
Hoikkala ser ändå lärarsituationen som bra inför årets skolstart. De flesta anställda är nu behöriga.
De ukrainska eleverna fyller på årskullarna något: Fem som ifjol gått förberedande utbildning i Kemiönsaaren keskuskoulu flyttar nu till Taalintehtaan koulu och några nya inleder sin förberedande utbildning.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkHur ska Kimitoön möta det sjunkande elevantalet?
– Vi borde fundera vart vi är på väg och vad som är barnens bästa.
Mycket är på gång för att stärka skolorna
Samtidigt som det finns ett behov av en riktning för framtiden jobbar bildningen på med diverse projekt. Till exempel pågår ett projekt med Pargas där strävan är att samarbeta mera till exempel för att få behöriga lärare.
En skolcoach har anställts till Kimitonejdens skola, för att ha ytterligare en vuxen närvarande för välmående och gemenskapsanda.
Vidare jobbar kommunen som en av Unicef utvald barnvänlig kommun på att klura ut vad som är barnets bästa.
Kvaliteten i fokus
Hoikkala poängterar att nu måste kvaliteten för barnen i Kimitoöns skolor vara i fokus. Behöriga lärare behövs för att hålla kvaliteten.
– Småskaligheten i Kimitoöns skolor ger för- och nackdelar. Lärarna når ut till alla och kan ge dem stöd, men samtidigt är det svårare för dem att välja kompisar.
Kimitoöns skolor saknar moderna miljöer
Enligt Hoikkala finns också att göra gällande skolfastigheterna.
– Fastigheternas skick har upprätthållits, men moderna miljöer finns inte i våra skolor. För det behövs pengar och politisk vilja.
För att visa på det här ordnade bildningen i våras en turné för politikerna, då det fick besöka dels den egna kommunens skolor, dels nya skolor till exempel i S:t Karins och Björneborg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.