Snart blir det nytt ljud i piporna – Åbo domkyrkas elektronik förnyas
Med sina 6 057 pipor är Åbo domkyrkas orgel Finlands näst största. Foto: Kim Lund
Orgeln i Åbo domkyrka är en massiv pjäs. En nästan 190 centimeter lång ÅU-redaktör känner sig ganska liten när han står på orgelbalkongen och tittar upp mot pipraderna.
De längsta piporna är tio meter långa, men det finns också mindre pipor på endast en och en halv centimeter.
Med sina 6 057 pipor och en vikt på 15 ton är den landets näst största orgel. Endast orgeln i Lappo med sina 6 666 pipor är större.Orgeln byggdes år 1980 av orgelbyggaren Veikko Virtanen. Elektromekaniken har inte förnyats sedan dess och därför uppdateras och moderniseras orgeltekniken så att den motsvarar 2020-talets krav och standard, säger kantor Markku Hietaharju.
– Här fanns tidigare ett skåp stort som ett klädskåp fullt med kretskort och den 40 år gamla tekniken började vara opålitlig. Som kuriositet kan nämnas att orgelns dator är en IBM 386 med 2 megabytes minne.
Elektroniken i registerandragen förnyas också. Med andragen kan kantor Markku Hietaharju välja mellan olika register och bestämma vilken stämma som ska spelas. Foto: Kim Lund
Här väljer kantorn mellan olika register eller stämmor. Foto: Kim Lund
Orgeln är en komplicerad konstruktion där alla delar måste samspela med varandra för att ljudet ska låta rent och stämmorna vara i harmoni.
Domkyrkans orgel har 81 olika stämmor. Lite förenklat kan man säga att en stämma är som ett instrument i en orkester, förklarar Hietaharju.
Det betyder att man till exempel kan kombinera en flöjtstämma med en oboe och variera de olika stämmorna in i det oändliga.
– Det finns egentligen inga gränser för hur man kombinerar olika klangfärger och ljudnivåer, säger Hietaharju medan han sitter framför de fyra klaviaturerna som i en orgel heter manualer.
Kantor Markku Hietaharju tycker Domkyrkans orgel är lätt att spela på. Foto: Kim Lund
Varje manual har 10–20 stämmor och trots att det för en lekman kan kännas obegripligt hur man kan hålla reda på allting, tycker Hietaharju att det inte är speciellt svårt.
– Det är som att vänja sig vid en ny bil och lära sig hur den fungerar. Det är ingen raketvetenskap. För att vara en så stor mekanisk orgel är den otroligt lätt att spela på.
Han har jobbat som kantor i Åbo domkyrkoförsamling i tretton år.
I ett litet skrymsle sitter orgelbyggaren Tom Stenman.
Framför sig har han ett virrvarr av sladdar, ledningar och kablar. Inne i drivskåpet sitter de nya kretskorten som styr de olika registren, det vill säga stämmorna.
– Jag har demonterat det gamla elsystemet och bygger nu upp ett nytt. Det är långsamt jobb och med hjälp av en mätare kollar jag hur en viss ledning ska kopplas.
Tom Stenman är en av Finlands få orgelbyggare. I likhet med de flesta andra har han börjat sin karriär som lärling. Foto: Kim Lund
Stenman kom till Virtanens orgelbyggeri i Esbo för trettio år sedan som lärling. Någon utbildning för orgelbyggare finns inte i Finland, den närmaste skolan är i Tyskland.
– Vi är endast en handfull yrkesmän i den här branschen, de allra flesta har börjat som lärlingar.
Renoveringen beräknas pågå till påsk. Medan renoveringen pågår används kyrksalens kororgel och Domkyrkans bärbara orgelpositiv.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.