Snart är det för dyrt att äta – och i var sin ända av livsmedelskedjan finns förlorarna
I en mataffär i S:t Karins sträcker två kunder sig samtidigt efter en viss liten bit ost.
Det leder till lite generade skratt och båda tar varsin bit från hyllan.
På ett ganska ofinländskt sätt leder det här till småprat.
Båda två konstaterar att den här osten fortfarande är relativt billig jämfört med ostar av samma sort och att det är därför den hamnar i kundvagnen.
– I Tammerfors kostar samma bit redan flera tiotals cent mer, konstaterar den ena kunden och den andra funderar om man borde ta två bitar till innan priset skjuter i väg också här.
På vissa varor känns det som om priset höjs i stort sett varje vecka.
Det är inte så länge sedan som portionsburkar av grekisk yoghurt med sylt på bottnen kostade drygt 50 cent styck. Nu kostar en burk nästan 1,50.
Alla som har brukat köpa mat tidigare och som kan jämföra med dagens priser kan konstatera det som också siffror från Statistikcentralen visar: maten har blivit dyrare och matpriserna fortsätter att gå upp.
Enligt siffror från Statistikcentralen har matpriserna stigit med över tjugo procent sedan januari 2022.
ÅU:s egen prisjämförelse (25.4.2023) visar att priserna på flera varor i en Prisma-affär i Åbo har stigit kraftigt på ett drygt år.
Rekordet tar strösockret som har blivit över 75 procent dyrare.
Socker är naturligtvis inget man behöver för att överleva. Men också priset på kycklingfilé i strimlor har stigit med över en tredjedel och äggen kostar i dag 43 procent mer än i januari 2022.
Egentligen borde man inte skriva i dag, för priset kan ha stigit på de få dagar som har gått sedan priskollen gjordes. Så snabb kan den vanliga konsumenten uppleva att höjningstakten är.
De allt högre matpriserna gör att allt fler tänker allt mer på vad de lägger i kundvagnen.
Och därmed lägger tillbaka sådant som man upplever att man inte längre har råd med. I stället väljer man en motsvarande produkt, men med ett lägre pris.
Ett färskt exempel kommer från Åland, där landskapets enda ekologiska mjölkgård nu slutar med den ekologiska produktionen.
– Orsaken är dålig lönsamhet. Det är helt enkelt för få konsumenter som köper produkterna medan priserna på ekologiskt proteinfoder har höjts kraftigt, säger lantbruksföretagaren Frej Bomanson på Johannisbergs gård (artikel från Nya Åland på åu.fi 14.4.2023).
Sedan december 2016 har gården levererat ekomjölk, men nu är det slut med det.
Det gör att också Ålands Centralandelslag ÅCA upphör med sin produktion och försäljning av produkter som är gjorda av åländsk ekologisk mjölk. I stället kommer råvaran att vara icke-ekologisk i fortsättningen.
Att ställa om till ekologisk produktion är krävande för en gård och många stränga villkor ska uppfyllas.
Därför är det sorgligt på många plan då ekologisk produktion läggs ner. Det är ett rejält kliv bakåt i utvecklingen.
Samtidigt som konsumenten allt mer vrider och vänder på en vara innan den läggs i korgen eller kundvagnen vill producenterna påminna politikerna med tanke på regeringsförhandlingarna att det första ledet i livsmedelskedjan bara får en bråkdel av matens butikspris.
En annan sorglig utveckling är att många konsumenter som bara tittar på prislappen därmed väljer bort inhemska produkter.
Namnet på butikskedjornas egna märken må låta finskklingande, men produkten har ofta ett annat ursprung än Finland, eftersom det är därför den kan säljas billigare.
Det är samtidigt att såga av den gren man sitter på, för ett Finland utan egen livsmedelsproduktion är ett ganska svagt Finland.
Förlorarna är många, i var sin ända av livsmedelskedjan, då folk snart inte har råd att köpa mat längre.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.