Snacket är lika viktigt som mekandet – motorhobbyföreningen i Kimitoön letar efter en ny hall och en plats för ett vinterjippo
Juha Vahlsten och Tauno Heinonen välkomnar nya medlemmar till föreningen. Foto: Stefan Holmström
Ett tiotal bilar står ute på gården i Kulla i Dragsfjärd. Några av dem ser ut som hopplösa fall, som coupé-BMW:n som sitter fast i karossnurran. Men skenet bedrar.
– Den ska bli en drifting-bil, störtbågen är redan klar, säger Juha Vahlsten.
Det är Vahlsten som bor här. Det är hans gård och den gamla traktorverkstaden som är centrum för föreningen Twentyfivesevenhundred – döpt enligt postnumret. En plats där motorintresserade kan träffas för ett meka eller bara vara.
– Vi har trettio medlemmar, den yngsta är femton, den äldsta femtio, säger Vahlsten.
Vissa av medlemmarna kommer från Pargas, Salo och till och med Hangö. Det säger kanske något om bristen på lokaler att meka – men främst något om behovet att få träffa samsinnade, om hur motorhobbyn för samman folk.
Svarta händer
På plats den här blötsnöiga dagen är Tauno Heinonen från Björkboda och Joni Ekholm från Kimito. Båda har svarta händer, som det brukar vara då man pysslar med gamla bilar.
Det småpratas om allt som har att göra med motorer. Ibland med kodspråk som E30, E34 eller E46 – med andra ord olika generationer av BMW-bilar.
– Det är nu bara så att det BMW är det som gäller, säger Ekholm.
Heinonen instämmer. Men det handlar om mycket mer än ett märke. Ekholm drömmer om en motorcykel till sommaren, kanske en Kawasaki. En Husqvarna har han haft. Så blir det lite snack om motorer.
– Bensin ger hästkrafter, men diesel ger styrka, säger Heinonen.
Diesel har de senaste åren faktiskt varit lite av en oväntad boom bland bilbyggare världen över. Inte bara bland dem som customiserar bilar, utan flera tävlingsförare har också hakat på. Finländaren Teemu Peltola har skördat framgångar internationellt med dieselbilar – inom grenen drifting.
Meka, jo, men om det är något som tar tid så är det att dricka kaffe och snacka, säger Tauno Heinonen och Joni Ekholm. Foto: Stefan Holmström
Det var drifting som var i fokus också då föreningen Twentyfivesevenhundred i slutet av september ordnade det fartfyllda Burn&Chill-motorjippot som lockade över 2 000 till Kimito centrum. På plats var toppförare, somliga av dem ställde upp på kort varsel och utan ersättning – bara för att de stöda föreningen, säger Vahlsten.
– I år ska det bli ett nytt jippo, men både större och bättre.
Fartfyllt, jo. Men showen i höstas är bara ett av visitkorten. Ifjol ordnades flera Night Chill-träffar. Föreningens medlemmar åkte ut till p-platser där kommunens unga möttes om kvällarna för att bara snacka men också berätta om föreningen.
Gänget var också med då Amos Shake-evemanget – med musik, BMX-cyklar och skejtning – ordnades i Amosparken i september.
Det finns också annat som kanske gått under de flesta kommuninvånares radar, som då en pojke förlorade både garage och moped i en eldsvåda. I samarbete med lokala företag såg Twentyfivesevenhundred i höstas till att han igen kör med en moped.
Kaffe, kaffe, mycket kaffe
De här är de yttre attributen. Viktigare är verkstaden i Kulla – och ännu viktigare känslan av samhörighet. Kaffe och snack.
– Det går inte en dag att någon inte skulle komma på kaffe, säger Vahlsten.
Det var faktiskt så allt började. En ung ortsbo hade det jobbigt hemma och behövde någon att snacka med. Så började allt fler samlas. Först var det bilburna unga, senare kom några i mopedåldern med.
Eftersom ungdomscaféet Banan i Kimito och samt ungdomsgården Slaggis i Dalsbruk är öppet bara några gånger i veckan så är det klart att många gärna ville ha en plats att träffas också andra kvällar, säger Heinonen. Chansen att dessutom meka med sin bil eller moped i en varm verkstad gör Vahlstens gård till något alldeles extra.
Teknisk konsulthjälp finns det också i form av Niko Peltola, som har kört i Finnish Drift Open-serien. Han arbetar på besiktningsstationen i Pemar.
– Vi kan fråga honom innan någon börjar bygga om sin bil.
Det här är inget vrak, utan ett projekt som ska bli en drifting-bil. Störtbågen inuti är redan klar. Foto: Stefan Holmström
Mekandet är inte heller det viktigaste, utan chansen att snacka om allt som tynger ens sinne.
– När de kämpar med att få loss något så blir svordomarna många och så slinker det ut också annat, säger Vahlsten.
Unga som har det tufft går ju inte upp till socialenheten och bokar en tid, säger han.
– Här sjunger de ut och det viktiga är att någon lyssnar.
Heinonen nickar. För honom har föreningen och verkstaden gett ork att se ljusare på livet.
– Det har varit tufft. Min pappa dog och jag har också annars haft det jobbigt. Jag undrar hur jag hade orkat utan det här stället, säger han.
Det finns klara regler
Så har vi reglerna. I ett gemensamt garage gäller disciplin.
– Ibland när jag kommer in på morgonen ser jag nog vem som har städtur nästa vecka, skrattar Vahlsten.
En regel är ett absolut nej till rusmedel. Medlemmarna ska också förbinda sig till att inte gasa omkring så det stör folk – såsom i Kimito centrum.
– Det finns klara regler för dem som är med, säger Vahlsten.
När en ung förare nyligen körde ned i havet vid St 1-kallstationen i Dalsbruk påminde föreningen på sin Facebook-sida om allas ansvar.
”Vi ber alla unga förare som följer oss och besöker våra evenemang att hålla huvudet kallt och sluta upp med att leka, särskilt i närheten av skolor eller daghem. En dag tar turen slut.”
Vahlsten anser ändå att de diskussioner som efter olyckan fördes på exempelvis Facebook inte var i någon som helst proportion till det som skedde i Dalsbruk.
Unga gör misstag men det är fel att spekulera vilt om olyckan och generalisera hur unga beter sig, säger han.
– Det verkar vara så lätt att finna fel på unga som kör moped eller bil, men det måste finnas någon proportion på hur man snackar om det.
En hall till, ett vinterjippo, samt ett stort sommarevenemang. Det siktar Tauno Heinonen, Juha Vahlsten och Joni Ekholm på. Foto: Stefan Holmström.
Var hitta en hall?
En plåthall på kanske 500 kvadratmeter. Det letar föreningen Twentyfivesevenhundred efter nu.
– Man tycker det finns så många hallar i Kimitoön att också vi kunde hitta plats, säger Juha Vahlsten.
Hallen kunde ha en dubbel funktion. I den kunde man förvara bilar som nu står ute på gården i Kulla. En annan möjlighet är att mopedunga kunde testa sina färdigheter där och inte ute på allmän väg.
– Det skulle ske på eget ansvar men vi skulle övervaka och ha koll, säger Tauno Heinonen.
Vahlsten räknar med att han kunde få stuntföraren Niko Säkkinen på plats för att visa hur man kan hantera sin moped. Trafiksäkerhet är trots allt ett av föreningens tyngdpunktsområden.
Föreningen letar inte bara efter en hall utan också en plats där man kunde ordna ett vinterjippo. Det behövs inte mycket, säger Vahlsten, som har sneglat på Dalsbruks fabriksområde.
– Den här tiden på året behövs det varken fart eller hästkrafter för att sladda omkring.
Tanken är att på ett säkert ställe låta unga pröva på att hantera sin bil på halt underlag.
Jakten på fler som kunde stöda verksamheten fortsätter också. Tanken är att också skicka en stödansökan till Kimitoöns kommun.
– Tillsvidare har det nog varit så att jag har fått knacka på hos företag för att få sponsorer. Kanske vi också borde ha öppet hus någon dag?
Vad är ”eikiusita”?
Den som möter någon från Twentyfivesevenhundred har kanske sett hashtaggen #EIKIUSITA (se bilden högst upp).
Hashtaggen är motorsportkretsarnas egen antimobbningskampanj och -motto.
Det hela fick sina början i mars 2015 och en mamma vars 13-åriga pojke omkom i en trafikolycka då hans cykelbromsar hade sabbats av mobbare.
#EIKIUSITA är ett samarbete mellan Facebook-gruppen Autourheilun Ystävät (Bilsportens vänner), Valopilkku (stödcentralen i mobbningsfrågor), Mannerheims barnskyddsförbund och brottsofferjouren.
Tanken är att medlemmar i Twentyfivesevenhundred ska besöka skolor för att berätta om kampanjen.
Läs med om föreningen på deras sajt.
PixabayDrifting är en bedömningssport som handlar om hanteringsskicklighet, inte om snabbhet. Foto: Pixabay
Drifting
Drifting utövas på banor eller stora asfaltytor, som parkeringsplatser.
Motorsporten är en bedömningssport som handlar om hanteringsskicklighet, inte om snabbhet.
Driftingens rötter hittas i japan, där den etablerades som en tävlingsform på 1970-talet.
På 1990-talet grundade den japanska motorjournalisten Daijiro Inada D1 Grand Prix-driftingserien, och stora företag hakade på som sponsorer.
I Finland körs Finnish Drift Open-serien.
För den större publiken har drifting blivit känd genom bland annat The Fast and the Furious-filmserien (som visserligen handlar om olaglig tävlingsåkning).
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.