Emilia Örnmark 13.03.2021 09:00

Emilia Frisk står ute på gården i Påvalsby, Kimito, och väntar. Hon stöder sig på en krycka, men tar några oväntat raska kliv mot bilen då ÅU svänger in.

– Jag åkte skidor här nere på åkern i går! säger Frisk glatt och kastar kryckan i baksätet.

För en som varit med om en ruskig ridolycka med svåra ryggskador för bara drygt två månader sedan är skidåkning en stor sak. De som känner Frisks historia om olyckan har nog svårt att tro sina öron. Men hon är en som inte ger upp.

Först efter sjukhusvistelsen, då jag träffade folk igen började jag förstå vad jag varit med om. Det är ett under att jag fortfarande är här

Emilia Frisk

Låt oss backa till årets första dag, som för Emilia Frisk blev den värsta. Frisk, som är en rutinerad ryttare, deltog då i en ridträning på sin häst Sissi på ridbanan vid stallet Pegasus i Kimito. Av någon oförklarlig anledning föll hästen mitt i galoppen så att Frisk hamnade under det 500 kilogram tunga djuret.

– Jag blev platt som en pannkaka. Så länge jag låg stilla där på marken kände jag ingenting, men då ambulanspersonalen skulle ha upp mig på båren – då skrek jag.

Fler brott på revben och skadade ryggkotor

De värsta skadorna fick Frisk på sidan av bröstkorgen, där ett flertal revben gick av, men också bland annat på skulderbladet och i ryggraden där fyra kotor skadades, varav en krossades.

Till en början kunde Frisk inte röra sina ben, men fördes snabbt till sjukhuset i Åbo. Där tog en jourhavande kirurg sig an hennes skador. Det är hon tacksam för, liksom för att den lokala ambulansen med välkända ansikten var på plats inom bara 15 minuter.

På ÅUCS stannade Frisk i elva dagar, efter det blev det rehabilitering vid Tammerfors universitetssjukhus (TAYS).

Tacksam för hjälp och stöd

– De som var på plats i stallet då det här hände reagerade snabbt och helt enligt regelboken. Tränaren ringde genast 112, de andra ringde min familj, jag fick en filt över mig medan följande ridgrupp fördes till ett annat ställe och fler gick emot ambulansen för att guida den rätt. Då jag sedan låg på intensiven ställde folk upp och tog hand om min häst.

Frisk vill också berätta om den krisgrupp för stallgänget som Kimitoöns kommun tillsatte, där man skött om att alla fått prata och fråga, och där också Frisks syster och familj fått stöd.

– Ett stort tack går också till min sambo, som skött hem och barn i en månad, och till resten av min familj. Tack också till mina vänner, som ofta skickar meddelanden och frågar hur det går. Och förstås till sjukhusen i Åbo och Tammerfors.

Tungt för familjen

Det tyngsta med allting har för Frisk varit att hantera vad olyckan fört med sig för familjen. För barnen, bägge under tio år gamla, har det förstås varit tungt.

Trots coronan fick barnen besöka Frisk på sjukhuset några gånger i veckan, men där emellan fick familjen ty sig till videosamtal.

– Att vardagen ändå fortsatte för dem, med skola och olika aktiviteter, gjorde att allting ändå rullade på ganska bra.

Olyckor få man räkna med

Så här två månader efteråt grubblar Frisk inte över olyckan, och känner inte heller något psykiskt trauma eller rädsla. Hon poängterar att hästar är levande djur, man får alltså räkna med att olyckor händer.

Det här var första gången Frisk föll av Sissi, trots att hon ridit hästen i sju år.

– Först efter sjukhusvistelsen, då jag träffade folk igen började jag förstå vad jag varit med om. Det är ett under att jag fortfarande är här.

Nu är Frisk sjukledig, och kämpar på med sin rehabilitering. Förutom den spontana skidåkningen klarar hon nu också två kilometer stavgång och rapporterar dagen efter intervjun att hon nu också klarat av att springa.

Emilia Örnmark

Branschbyte inte aktuellt

Frisks yrkesliv finns inom hästbranschen där hon är egenföretagare och jobbar med bland annat stallarbete, hästmassage och sitsträning för ryttare.

Om hon kommer att kunna återuppta sitt fysiskt tunga jobb får framtiden utvisa. Ett skrivbordsjobb kunde hon klara av från maj månad, men säger bestämt nej till ett branschbyte.

God form och rätt attityd bakom snabb återhämtning

För Frisk har återhämtningen gått förvånansvärt snabbt. Efter bara en vecka på ÅUCS kunde Frisk både sitta och stå. Hemma från rehabiliteringen på TAYS var hon flera veckor i förtid.

Det som är A och O för Frisks återhämtning är en positiv inställning, kryddad med lite jävlar anamma.

– Jag bestämde mig för att vända det här till något positivt, och tänker att det finns någon mening med att det hände. Det här kan jag ändå inte påverka. Erfarenheten kan jag använda i mitt jobb för att hjälpa andra, eller kanske till något jag ännu inte känner till.

Rent fysiskt påverkas återhämtningen av att Frisk innan olyckan var i god form. Att ta hand om sig själv är ett tips hon gärna delar med sig av. Både privat och som företagare har Frisk under det senaste året samarbetat med den personliga tränaren Nikita Korsström.

– Tillsammans har vi fått ryttare att göra den så viktiga träningen vid sidan av ridandet.

Nytta av sitsträning och kroppskontroll

Eftersom Frisk är utbildad Centered Riding-sitstränare har hon kännedom om kroppskontroll och om kroppens tyngdpunkter.

I sitsträningen integrerar Frisk så kallad spiraalistabilaatio (spiral stabilisering), som handlar om bålstabilitet och att ha kontroll över sina rörelser samtidigt som kroppens tyngdpunkt strävar uppåt. Det här har hon nu mer nytta av i sin rehabilitering än hon själv kunnat tänka sig.

– I sex veckor har jag genom den metoden nu kunnat träna till exempel situps. Då gör jag övningarna stående, vilket ger mer plats för ryggraden. Att göra övningarna liggande funkar inte för vare sig bröstkorg, rygg eller skulderblad.

Att starta rehabiliteringen utan vare sig muskelstyrka eller kroppskontroll hade varit betydligt mer utmanande och tidsdrygt.

Siktar på att bli helt återställd

Frisk greppar kryckan och promenerar iväg mot hagen. Sissi tittar glatt upp då Frisk närmar sig och kommer emot henne till porten.

Några godbitar väntar hästen sig helt tydligt, innan den går med på att bli lite friserad innan fotograferingen.

Emilia Örnmark

Frisk ser inga hinder för att kliva upp på hästryggen igen då tiden är mogen för det. Hon har en tro på att med tiden bli så gott som helt återhämtad.

– Just nu är det skadorna i ryggraden som lite saktar ner mig, säger Frisk.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln