Smittskyddsläkare ifrågasätter dagpenning vid karantän efter besök i riskland, inte konstaterad exponering


Johanna Gripenberg, smittskyddsläkare vid Malmska sjukhuset i Jakobstad, applåderar initiativet att sätta resenärer som vistats utomlands i karantän. Däremot ifrågasätter hon att resenärer ska få dagpenning utan konstaterad exponering. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Hittills har det varit så här: Den som konstateras ha exponerats för coronaviruset blir satt i karantän i 14 dagar. Det är en smittskyddsläkare som fattar beslutet.
Under karantänstiden får personen vistas utomhus bara hen undviker kontakt med andra människor. Hen får inte gå till jobbet, skolan eller butiken. Karantänen kan förlängas vid behov.
Om en läkare bestämt om frånvaro från arbetet, karantän eller isolering för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom är personen berättigad till dagpenning vid smittsam sjukdom från Folkpensionsanstalten.
Storleken på dagpenningen motsvarar lönen.
På tisdagen uppgav Kirsi Varhila, kanslichef vid Social- och hälsovårdsministeriet, för Helsingin sanomat (HS) att resenärer som efter ett besök i ett riskland sätts i karantän på order av en läkare ska få dagpenning under karantänen.
Varhila uppger att beslutet om karantän i de nu aktuella fallen inte skulle höra ihop med någon undersökning, utan basera sig på vilket land resenären besökt.
Johanna Gripenberg, smittskyddsläkare vid Malmska sjukhuset i Jakobstad, applåderar initiativet att sätta resenärer som vistats utomlands i karantän.
Däremot ifrågasätter hon att resenärer ska få dagpenning utan konstaterad exponering.
— Det vore märkligt om nöjesresenärer kan åka utomlands, sen återvända och vara lediga från jobbet i 14 dagar och få dagpenning utan konstaterad smitta. Frågan om dagpenning bör övervägas noga. Det finns säkert de som skulle utnyttja systemet, säger Gripenberg.
Karantän kan ske bakom låsta dörrar
Enligt Gripenberg kan en person sättas i karantän också mot sin vilja. Läkare har bland annat rätt att be om handräckning från polisen.
I lagen om smittsamma sjukdomar står att dörren till karantäns- eller isoleringsrummet får låsas från utsidan om det är nödvändigt för att förhindra att en allmänfarlig smittsam sjukdom sprids.
Beslutet om att låsa dörren från utsidan fattas av den läkare som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar.
— Jag blev lite chockad när jag läste den paragrafen. Ofta räcker det för oss att polisen kommit och bytt ett par ord med patienten, säger Gripenberg.
SPT har försökt nå Kirsi Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten för en kommentar om dagpenningen, men inte lyckats.
Det här säger lagen om karantän i rum som kan låsas från utsidan
Dörren till karantäns- eller isoleringsrummet får låsas från utsidan om det är nödvändigt för att förhindra att en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom och uppfyller kriterierna för en allmänfarlig smittsam sjukdom sprids via luften, droppar eller beröring.
Den person som deltar i vården ska hålla uppsikt över patienten så att han eller hon har möjlighet att få omedelbar kontakt med patienten. Också patienten ska kunna få omedelbar kontakt med personalen.
Beslutet om att låsa dörren från utsidan fattas av den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller i samkommunen för sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar.
(Källa: Lagen om smittsamma sjukdomar )
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.