Carina Holm 01.10.2019 04:28

Det fanns en tid när man i delar av den kommunala verksamheten inte skulle vara för snabb med att få undan arbetet på förmiddagen.
Man skulle se till att det fanns något att göra på eftermiddagen också, speciellt om någon kom och kontrollerade att alla var sysselsatta.
Det är länge sedan och de senaste åren har på många sätt varit omvälvande för kommunerna.
Det är inte bara den föregående regeringens vård- och landskapsreform som har fått marken att gunga under de kommunala fötterna och skapat osäkerhet om framtida finansiering, ansvarsområden och arbetsfördelning mellan stat, eventuella landskap och kommun.
Att en del av kommunernas verksamhet har bolagiserats för att konkurrera med andra bolag om sådant som ofta tidigare har skötts i kommunal regi har inte heller gått smärtfritt.
Smärtsamt är en mer korrekt beskrivning av bolagiseringen och framför allt av dess följder, åtminstone för de anställda.
I februari i år förlorade stadens aktiebolag Kuntec upphandlingen av snöröjningen och gatuunderhållet i Åbo centrum, med samarbetsförhandlingar som följd.
Över femtio personer förlorade sina jobb. Dessutom kan säsongspermitteringar som berör hela personalen bli aktuella i höst och i vinter.
De föregående samarbetsförhandlingarna fördes i november i fjol.
Upphandlingstävlingen om gatuunderhållet i Åbo centrum vanns av alliansen Desentti (ÅU 26.9.2019), med jätten Destia och det betydligt mindre bolaget Entti från Reso, som erbjuder parkservice och trädgårdsmästartjänster, med Åbo stad som betalare. Tillsammans kan alliansen erbjuda ett brett utbud av underhållstjänster – till ett vinnande pris.
Syftet med alliansen mellan smått och stort var uttryckligen att på det sättet ha förutsättningarna att vinna upphandlingstävlingen för gatuunderhållet i Åbo centrum, sade Mikko Kuusisto, direktör vid Destia (ÅU 26.9.2019).
Kuntec blev lottlöst, och från och med den 1 oktober, tar Desentti över gatuunderhållet i Åbo centrum.
Två av de chaufförer som tidigare körde för Kuntec har fått nytt jobb av Desentti.
Ett annat färskt exempel där det inte går så bra för ett bolag, där Åbo stad är majoritetsägare med 98 procent av aktierna, är fredagens besked om att kosthållningsbolaget Arkea byter kollektivavtal för sina anställda (ÅU 28.9.2019).
För de anställda betyder det lägre löner, kortare semestrar och förändringar i semesterpeng och sjukledigheter.
Beslutet om avtalsbytet fattades med knapp majoritet i stadsstyrelsens koncernsektion för en vecka sedan. Rösterna föll 7–6 för att Arkea byter avtal och motiveras med att bolagets resultat i år inte når målet och att de åtgärder som hittills har gjorts inte räcker.
Nu handlar det om att se till att bolaget överlever.
Koncernsektionens ordförande Jukka Vornanen, De gröna, säger att konkurrenterna i branschen, där konkurrensen är stenhård, redan använder de nya kollektivavtalen.
Enligt honom betyder de nya avtalen att Arkea kan tävla på samma villkor som de andra i branschen.
Stadsfullmäktige i Åbo fattade för tio år sedan, 2009, ett principbeslut om att bolagisera delar av sin verksamhet.
Syftet var att effektivera och spara pengar, samt att minska på stadens personal som i stället blev de kommunala aktiebolagens personal. De kommunala aktiebolagen skulle erbjuda sin service till ett bra pris också utanför staden och konkurrera med bolag på den privata marknaden.
När biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen år 2010 fick frågan om de planerade kommunala aktiebolagen skulle vara konkurrenskraftiga och klara sig på marknaden var svaret:
– Ja, de är konkurrenskraftiga. En del verksamheter ligger i täten, andra ligger efter vad gäller att klara sig på marknaden. De nya bolagen kommer inte att vinna varje offerttävlan, men inte kommer de att förlora varenda en heller, svarade Virtanen då (ÅU 14.12.2010).
Med facit i hand vet vi att de till och med har svårt att få de kommunala uppdragen i sin egen stad.
Att det går dåligt för ett aktiebolag som kommunen eller staden äger betyder framför allt att det går dåligt för många anställda. Arkea har till exempel 1 000 anställda inom matservice, fastighetsservice och säkerhetstjänster, som nu får nya avtal med försämrade villkor.
Det fanns en tid då kommunen sågs som en trygg arbetsgivare där ålderstilläggen tickade in för de trogna anställda med åren – men så är det inte längre.
Att omvandla kommunal matservering och gårdskarlsjobb till aktiebolag som inte bara ska tävla utan också vinna mot slimmade privata bolag är tufft.
Nu handlar det inte längre om att eventuellt spara något jobb till eftermiddagen, utan frågan är om det ens finns jobb kvar att göra på förmiddagen.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln