Förflytta dig till innehållet

”Sluta skrika på svenska!”

ÅU:s reporter och den hen intervjuade på Salutorget blev uppmanade att sluta skrika på svenska och att åka tillbaka till Sverige.

Det är stor fest i Åbo under veckoslutet. Egentligen är det flera stora fester i Finlands äldsta stad då det nya Salutorget invigs i dag och Åbodagen firas på söndag. Åbo är fortfarande, i alla fall teoretiskt sett, en tvåspråkig stad.

Trots att Åbo formellt är en tvåspråkig stad, kan vardagen se mycket enspråkig ut. Åbo stads högsta ledning gör sitt bästa för att Åbo ska leva upp till sin status som en tvåspråkig stad, men ännu finns det mycket att göra i stadens organisation och bland gemene man i staden.

Till och med mitt på ljusa dagen mitt på Salutorget kan man en septemberförmiddag bli uppmanad att sluta skrika på svenska och åka tillbaka till Sverige om man ska tala svenska.

Att kommentaren fälls av en prydligt klädd man i nedre pensionsåldern som sitter i bordet bredvid de svensktalande är anmärkningsvärt. Att vara så direkt visar på en annan attityd än de som i skydd av anonymitet skriver vad som helst i kommentarsfälten på nätet.

Attityderna mot svenskan har igen hårdnat i Åbo. Det kommer signaler från enstaka håll att de svenskspråkiga upplevs som ett onödigt inslag i stadsbilden och i Finland. Det är ingenting nytt att det finns ett antal finskspråkiga som har svårt med att det talas svenska och överlag med att svenska är och alltid har varit modersmål för många finländare.

Ofta är det säkert bäst att endast ignorera dylika utbrott, men samtidigt kan man undra vad det är som skapar eller skapat detta agg mot svenska och också andra språk i Finland. Orsakerna till de negativa attityderna mot svenskan kan vara många. Ett av de vanligaste tankefelen torde vara att finska är någon form ursprungsspråk i Finland, vilket inte är fallet.

Helsingin Sanomat publicerade den 11 september i repris en artikel som beskrev sju olika missförstånd om det finska språket. En av de sju villfarelserna är att finska skulle vara ursprungsspråk i Finland och en annan feluppfattning är att finska språket skulle ha uppstått i Finland.

Det var i samband med att den nationalromantiska ideologin fick fotfäste i Finland i början av 1800-talet som man började skapa argumentation för varför finska är bättre än svenska och tvärtom.

Attityder och åsikter är svåra att ändra på, till och med att presentera obestridlig fakta kan vara onödigt, om mottagaren har sin egen uppfattning om hur saker och ting är.

Det finns både stora och små saker som kunde göras för att öka kunskapen om Finlands språkliga historia och samtidigt korrigera många människors korta perspektiv och inskränkta attityder.

En liten och enkel sak skulle vara byta symbolerna för språkkunskap. I dagens läge används i Finland Sveriges flagga som en symbol för kunskaper i svenska. Sveriges flagga ska inte utgöra en symbol för svenska i Finland.

Och vi ska inte sluta skrika på svenska.

Dela artikeln

3 kommentarer: “”Sluta skrika på svenska!”

  1. Maj - Lis Svenfelt skrev

    Svenskan kom till Finland på 1100- talet !
    Det är väl en fördel att kunna språk. Att det fortfarande är en ” kamp mellan dessa två inhemska språken ” är dåligt.

  2. Eero Lehtinen skrev

    Skrika behöver man inte på vilket som helst språk, men de som inte ser fördelarna av Finlands tvåspråkighet, har tyvärr stängt en fin dörr för sig själva. Tvång är inte svaret, men att faktiskt se fördelar som det andra inhemska bjuder på… Tyvärr vill alla inte ens tänka på saken. Det är väl lättare att kritisera än lära språk?🤔

  3. Patrik Boström skrev

    Bra, Tom – Du har så rätt. Men – endel – blir ju så jvl sårade…. Man borde ändå ta sånt där med en nypa salt.
    Ett minne (jo, gammalt): På 80-talet frågade en passpolis i Åbo om mitt ID. Hade bott i Sverige ett tai o råkade ha sv ID (födelsetiden ”bakvänd”). ”Ai että oot syntynyt 65 pvä.1? Ei mee läpi, muuta saatana takaisin ruotsiin”.
    Mvh
    Patrik Boström

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter