"Sluta oja och voja", "Jag har gett upp" – yrkesutbildning på svenska i Åbo fortsätter väcka kritik
Efterlyser samarbete och långsiktighet. Marko Winter, kurator och kretsordförande för SFP, säger att andra stadiets utbildning i Åboland och Åbo kräver en grundlig diskussion. ÅU-foto
Från och med i höst erbjuder yrkesskolan Axxell i Åbo en merkonomutbildning och även om utbildningen i första hand vänder sig till vuxna säger Olli Pietilä, utbildningschef på Åbo yrkesinstitut, att det finns en risk att Axxells utbildning stjäl av yrkesinstitutets elevunderlag.
Pietiläs bedömning är att det begränsade elevunderlaget gör att situationen inte är optimal för någondera läroinrättningen.
– Säkert kommer båda att önska att det fanns fler elever.
Han säger att Axxells utbildning kom som en överraskning. Det borde det inte vara, säger Lena Johansson, Axxells rektor.
– Vi har spelat med öppna kort och valde nu att flytta den här utbildningen från Pargas till Åbo.
Reformen av yrkesskolorna gör att det inte längre finns någon indelning i ungdoms- och vuxenstudier, men den primära målgruppen för merkonomutbildningen är vuxna.
Det här eftersom mycket av studierna genomförs på distans, säger Johansson.
– Men förstås kan vi inte förbjuda unga från att söka till utbildningen.
Kan ni ändra på upplägget så att utbildningens primärgrupp blir unga?
– Då måste den tas med i den gemensamma ansökningen och det loppet är kört för i år. I dagsläget finns det inga sådana planer.
Marko Winter, skolkurator vid bildningsväsendet i Åbo, är mycket kritiskt till vad han kallar Axxells desperata soloåkning.
Han ifrågasätter att Axxell, å ena sidan, skyddar sitt monopol på den svenska närvårdarutbildningen men, å andra sidan, startar en merkonomutbildning i Åbo.
Enligt Winter är det klart att det här skapar en konkurrenssituation.
Han säger att det är dags för Axxell att se sanningen i vitögat. Löften om utbildningar som möter regionala behov har inte hållits och yrkesskolans ekonomi är i uselt skick.
– Man kan inte skylla på lägre statsandelar. Samma situation gäller för alla.
Därför måste alla utbildare i Åbo och Åboland att sätta sig ner och tillsammans fundera på vem som ska erbjuda vilken utbildning och hur man på bästa sätt styr elever vidare till andra stadiets utbildningar.
– Man måste sluta oja och voja.
Winter, som är kretsordförande för SFP i Egentliga Finland, säger att det är den svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning som måste ta en aktivare roll.
Han beklagar att mycket krut sattes på idén att flytta yrkesinstitutets platser till Axxell, ett förslag som förkastades av stadsstyrelsen i fjol.
Barbro Schauman (SFP), ordförande för den svenska sektionen och medlem i nämnden för fostran och utbildning, säger att merkonomutbildningen vid Axxell i Åbo inte kommer som någon överraskning.
Enligt henne var utbildningen ytterligare ett argument för att flytta yrkesinstitutets platser till Axxell, ett alternativ hon själv starkt förespråkade.
– Jag förstår att Axxell föredrar Åbo framför Pargas. Åbo har en större dragningskraft. Det är möjligt att Åbo yrkesinstituts merkonomutbildning lockar Åboungdomar i större utsträckning. Men visst finns det risk att elevunderlaget splittras, och att Axxell, som är en stark svensk enhet, är mer lockande.
Upplever du att du i egenskap av utbildningspolitiker i Åbo har ett ansvar att förbättra Åbo yrkesinstituts situation?
– Jag måste ärligt säga att jag gett upp. Vi har försökt påverka men det händer inget. Senast när stadsstyrelsen förkastade förslaget om att flytta yrkesinstitutets platser till Axxell fick Ida Schauman (SFP) med en kläm om att utvecklingen av den svenska enheten skulle utredas. Någon sådan utredning har vi inte fått.
Barbro Schauman säger att sektionens makt är väldigt begränsad när det handlar om den svenska yrkesutbildningen. Det märktes när sektionens förslag om studieplatsflytten till Axxell förkastades av nämnden, och sedan av stadsstyrelsen.
Men inte ens sektionen var enig i frågan om en flytt.
– Nej. Där hade vi De gröna och VF som motsatte sig att studieplatserna skulle flyttas till en privat aktör, trots att det här hade inneburit en stark svensk yrkesutbildningsenhet i Åbo.
Schauman tillägger att hon hoppas att den svenska enheten på yrkesinstitutet ska få en ljusare framtid, och anser att samarbetsmöjligheter mellan institutet och Axxell är värda att utreda.
Men lätt blir det inte. Yrkesskolornas trängda ekonomiska läge gör att man måste hitta lösningar som gynnar alla, säger Schauman.
Vad gäller ett samarbete i frågan om närvårdarutbildningen har inget skett sedan Åbo yrkesinstitut kom med förslaget till Axxell i ÅU 10.3.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.