Anja Kuusisto 28.12.2018 17:15

Sandra Jernström firade jullov i Pargas och hann med en presentation av sin forskning i Pargasbiblioteket. Foto: Anja Kuusisto

Ska du komma och lyssna på min mamma? frågar en liten pojke i Pargas stadsbiblioteks aula.
Ja, är rätt svar, och Algot Jernström berättar nöjd vidare om dagens äventyr.
Publiken som bänkar sig i biblioteket kommer mycket riktigt för att lyssna på Sandra Jernström, aktuell som Skolar Award-vinnare vid Slush.
Hon har tillbringat julhelgen med sin familj hos föräldrarna i Pargas.
– Efter nyår är det dags återgå till jobbet, säger Sandra Jernström.
Det jobbet fick en ordentlig skjuts framåt vid Slush då Jernström för prispengarna, 100 000 euro, tänker anställa en labbtekniker som hjälper henne med analyserandet av cancerceller.
Ännu större värde sätter Jernström på själva utmärkelsen, att få Skolar Award är en vetenskaplig merit som hon har stor nytta av. Och i förlängningen har man i behandlingen av cancersjukdomar stor nytta av det hon och teamet där hon ingår, kan komma fram till.

Drömmen är individanpassade läkemedel mot cancer

Drömmen hon har är att det vid våra sjukhus skulle finnas en metod om ger utslag för vilka slags läkemedel var och en av cancerpatienterna behöver; en metod där patientens egna tumör testas för läkemedel och det rätta således kan identifieras.
Och där man inte såsom vid den nutida bäst fungerande metoden, kemoterapin, skulle slå med storsläggan mot människans alla celler, som alla påverkas av medicineringen med mer eller mindre bieffekter som följd.
Såsom en lyssnare i Jernströms Pargaspublik efteråt uttryckte det:
– Man märker ju inte att man är sjuk i cancer innan behandlingen börjar. Då blir man sjuk.
Sedan början av 2018 har Jernström jobbat i ett projekt för individanpassad medicinering mot cancer vid Karolinska institutet i Stockholm.

Massor med läkemedel finns, men deras verkan på cancern varierar

När hon berättar om det i Pargasbiblioteket låter det bland annat så här:
– Det finns 200 läkemedel mot cancer, och det låter ju mycket. Men sen om du hör till den tredjedel av mänskligheten som drabbas av cancer får du veta att det finns endast en handfull, kanske bara en eller i värsta fall inget läkemedel alls mot den cancerform som du har fått.
– Det finns också 200 olika typers celler i kroppen, och cancer kan uppstå i alla. I dagens läge känner vi inte alls tillräckligt till hur vi ska hejda cancercellernas tillväxt, det blir att prova sig fram via försök och misstag.
De fem vanligaste cancerformerna är lung-, bröst, prostata-, mag och kolorektal (tarm-) cancer.
– Det som styr all medicinering är Helsingforsdeklarationen där det sägs att man endast får ge sådana läkemedel vars påvisade nytta är större än bieffekterna av dem. Det är en bra regel som finns till för att skydda oss. Och såsom alla vet är utvecklingen av nya mediciner både långvarig och dyr, det krävs massor av kliniska tester innan ett läkemedel godkänns.

När tumören behandlas som om Helsingforsmetron var modellen, trots att problembilden är som Tokyometron…

Utvecklade en jämförelse med metro för att få omvärlden att förstå dilemmat

För att lättfattligt beskriva vad hon vill åstadkomma har Sandra Jernström jämfört den nutida cancermedicineringens väg med en metrokarta.
Det är som om vi sände iväg läkemedlet på Helsingfors enkla metrolinje i ett försök att nå fram till den station där vi vill stanna, eller stänga av den okontrollerade celltillväxten som förorsakas av muterat DNA och ger cancer.
Problemet är att metrokartan i verkligheten mer liknar Tokyos metro, och vi lyckas inte stanna vid den station där vi borde.
Problemet är alltså att cancercellen inte beter sig som andra celler, den fortsätter föra proteinet – alla celler har protein på ytan – framåt och stänger inte av, den inaktiveras inte.
– Den traditionella metoden har varit att man tar en provbit av tumören. Själva tumören består av många celler och det är just den här cellblandningen som gör att det blir som Tokyometron, då man vill hitta de celler som växer snabbt.
– Det jag vill är därför att ta mig an Tokyometron. Jag har provbiten och färgar cancercellerna, som sedan via en lösning med oljedroppar skapar små kompakta mikrotumörer.
– De här mikrotumörerna kan sedan via en testplatta testas på alla olika läkemedel. Vid Karolinska kan vi göra våra egna läkemedelsbibliotek, och således själva välja vilka läkemedel som är de absolut relevantaste, ifall att materialet inte tillåter oss att prova alla läkemedel.

Mikrotumörer kunde snabbt testas på en stor mängd läkemedel

Inom tre dygn kunde patientmaterialets mikrotumörer testas på en uppsjö av läkemedel via testplattan, utan att testa på patienten.
Resultatet kunde alltså bli att patienten efter dessa tester får rätt sorts läkemedel för just sin egen individuella cancer.
– Begränsningar i nuläget är ett begränsat patientmaterial och att vi inte kan testa på människor. Några blodcancerpatienter som är i terminalfasen har man i Helsingfors kunnat hjälpa genom att göra läkemedelsscreen på deras cancer.
Sandra Jernström konstaterar att omkring ett femtiotal forskargrupper i världen för till fället jobbar med utvecklingsprojekt kring cancermedicinering och att konkurrensen mellan grupperna är hård.
Hon minns avrunda sin presentation i Pargas med ett viktigt budskap till publiken:
– Ni ska minnas att två tredjedelar av mänskligheten inte får cancer alls.

Sandra Jernström

Född och uppvuxen i Pargas som Sandra Nyberg.
Familj: Mannen Torulf och barnen Algot (4) och Embla (2).
Bor: I Nacka intill Stockholm.
Jobbar: Som post doc-forskare vid Karolinska institutet, Stockholm.
Aktuell som: Vann Skolar Award inklusive 100 000 euro vid Slush i början av december. Visade sin Slush-pitch och berättade om sin cancerforskning i Pargas stadsbibliotek i torsdags.
Disputerade: I cancergenetik vid universitetet i Oslo 2015.
Tog studenten vid Pargas svenska gymnasium 2001 och studerade sedan biokemi vid Åbo Akademi.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln