Slipsverkstad och miljökonstverk då Kimitoskola sparkade igång hållbar utveckling-tema
Slipsverkstad. Emma Lindgren och Casper Mäklin. Foto: Emilia Örnmark
En kreativ atmosfär vilar över Kimitonejdens skola denna vintriga fredag. Det är kick off-dag för läsårstemat hållbar utveckling. Lagom inför farsdag har man samlat ihop gamla slipsar som ingen använder och av dem har sjuorna skapat annat användbart. På bordet ligger en fluga, ett glasögonfodral, en plånbok och några slipsormar.
— Vi tittade på en video om vad man kan göra av slipsar, säger Emma Lindgren och visar upp en liten tygpåse i typiskt slipsmönster.
Slipskreationer. Foto: Emilia Örnmark
I samma klassrum jobbar ett gäng med att klippa i ett gammalt galler, som ska bli ett miljökonstverk.
— Det blir en fisk som ätit för mycket plast, berättar de.
Här tillverkas en fisk som ätit för mycket plast. Foto: Emilia Örnmark
Vad förstör vår värld?
I ett annat klassrum funderar eleverna gruppvis över vad som förstör vår värld, och gör affischer relaterade till det. Moa Forss och Andrea Diaz illustrerar en världskarta med fabriker som spottar ut svart rök och en pansarvagn som symboliserar krig.
Moa Forss och Andrea Diaz. Foto: Emilia Örnmark
På frågan om vad de själva kan göra för en hållbar utveckling svarar de att de kan påverka genom att inte skräpa ner, sortera soporna, köpa mindre kläder, äta upp sin mat och äta mindre kött.
En annan grupp, Elin Nyholm, Emma Lehtola och Rasmus Engdal, limmar fast färgade papperstussar på sin världskarta. Den ena kartan föreställer år 1970 – den är grön och blå. Den andra, i brunt och gult, föreställer världen år 2060, om ingenting görs.
— Det gula och bruna är skräp, säger Elin Nyholm.
Världen 1970 och 2060. Elin Nyholm och Emma Lehtola. Foto: Emilia Örnmark
Inte så lätt att sortera rätt
Läraren Annika Ahokas bjuder in åttorna till ett klassrum omvandlat till sorteringsstation, som hon skapat.
— Här finns elva olika sopkärl och femtio olika typer av skräp, introducerar hon den nyanlända gruppen.
Vid varje station finns information som talar om vilket material som hör hit (glas, papp, blandavfall, farligt avfall och så vidare) och så gäller det att sortera de små lapparna med bild av olika sopor till rätt ställe. Ganska bra går det, men vissa material hamnar fel. Avföring hör inte hemma i komposten, dricksglas sorteras som blandavfall, liksom matolja.
— Eleverna vet nog en hel del om det här, och de samarbetar bra, säger Ahokas och tillägger att det är givande att jobba över ämnesgränserna.
— Vi har duktiga elever och engagerade lärare, fyller rektor Britt-Mari Norrbacka i.
Kan du sortera rätt? Foto: Emilia Örnmark
Besök hos Ekocenter och i Genböle
I kick off-dagen ingår också en rundtur på Kimitoön, där eleverna besöker Ekocenter i Dalsbruk och Kimitoöns sorteringsstation i Genböle. Elias Lindblom och Erik Hagman är nöjda med utflykten.
— Vi fick lära oss om hur man återvinner till exempel möbler i Ekocenter. Och i Genböle fick vi info om hur man sorterar, berättar pojkarna.
De var bekanta med sorteringsstationen från förut, medan Ekocenter var en ny plats för dem.
— Nog skulle jag kunna fynda i Ekocenter, säger Hagman.
De tycker att dagen varit intressant, lärorik och annorlunda. För egen del tycker de att de kan bidra till en hållbar utveckling främst genom att sortera, men Lindblom funderar också över att man kunde uppdatera traktormodellen till en med mindre utsläpp.
Elias Lindblom och Erik Hagman. Foto: Emilia Örnmark
Olika fokus för olika årskurser
Norrbacka berättar att årskurserna har lite olika fokus på läsårstemat, och en viss variation i vilka ämnen temat involverar.
Årskurs sju behandlar temat med inriktning på jaget och närmiljön. Där handlar det om vardagliga val, man funderar över vad som är hållbart eller ohållbart och har till exempel sorteringslära.
På årskurs åtta breddar man området till att innefatta hela Kimitoön, Finland och Östersjön.
— Där ökar vi kunskapen om närproducerat och ekologiskt, och tar in begrepp i både finskan och engelskan, berättar Norrbacka och tillägger att man också kommer att bjuda in lokala producenter.
I årskurs nio breddas perspektivet ytterligare till det globala, och man diskuterar bland annat förnybar energi, klimatpolitik samt språk och påverkan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.