Stefan Holmström 16.11.2018 04:00

Det finns en gammal öststatsvits om en man som lyckades beställa en ny bil. Väntan skulle såklart bli mycket lång, som det brukade vara. Bilen skulle avhämtas efter exakt tio år, fick mannen höra.
”Blir det på förmiddagen eller eftermiddagen”, undrade han.
”Vad har det för betydelse”, frågade bilsäljaren.
”Nå jag borde vara hemma på förmiddagen, för då kommer rörmokaren”.
Förhoppningsvis blir det inte lika stelt då regionens alla slamtransporter nu ska koordineras av Sydvästra Finlands Avfallservice, LSJH.
”Vi gör upp och planerar rutterna och meddelar kunden när tankbilen kommer”, säger Cati Huhta vid Sydvästra Finlands avfallsservice (ÅU, 15.11).
Huhta tillägger att kunden ändå kan själv ändra på tidpunkten eller årstiden enligt vad som passar dem bäst: ”Det är lika smidigt som förut.”
Här kan vi väl fråga oss varför det då alls behövs ett schema, om nu fastighetsägare i slutändan kan välja själva. Kan inte allt utgå från en öppen kalender? Först till slambrunnskalendern får först tömning, liksom.
Ju enklare, desto bättre. Det blir säkert ändå också annars en tillräcklig utmaning att koordinera slamtransporter i sjutton städer och kommuner.
Utgångsläget borde i alla fall vara att det handlar om service. Fastighetsägare ska ha en reell chans att få boka en skälig tid för en tömning av slambrunnen.
Skötseln av slamtransporter har varit en inflammerad fråga. Missnöjda transportföretagare ordnade ett möte i Åbo i september för att föra fram sina åsikter.
Företagarna hänvisade bland annat till den utredning som konsultföretaget Ramboll hade gjort: Systemet där fastighetsägare själva konkurrensutsätter och ser till att avfallsbrunnarna töms fungerar.
Det samma har förts fram i många andra regioner, där slamtransporter har varit en tvistefråga. Det finns också rättsfall, bland annat från Västra Nyland i fjol. Där fick avfallsnämnden fatta ett nytt beslut, då Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att det är lagstridigt om fastighetsägarna själva väljer entreprenör.
I östra Nyland har Borgå stad och den regionala avfallsnämnden tvistat i samma fråga i förvaltningsdomstolen.
Vad är det då som har lett till det här slutresultatet? Ett mål har varit en bättre kontroll av slamtransporterna – och den vägen en mindre risk för miljöbrott, sådana som i Salo i vintras. Där hade någon tömt sin slambil i en bäck, flera kubikmeter med värsta avloppsbrunnsinnehållet.
Om bilar och tömningar koordineras centralt, minimeras risken att någon sparar med att göra sig av med en last i något vattendrag. I teorin, i alla fall.
Å andra sidan: Varför var inte en bättre kontroll möjlig i det nuvarande systemet?
Den största risken är att det nya systemet omöjliggör den flexibiltet som för det mesta präglat den fria marknaden. Visst, det är klart att det sannolikt också handlar om en bra business – men det är väl inget fel i det, om fastighetsägarna är nöjda?
En annan relevant risk är att transportkilometrarna kan bli fler – vilket i sin tur ökar de negativa miljöeffekterna.
Det är inte heller bra om små lokala företagare konkurreras ut. Det sägs att de har ”lobbat” mot en reform – men likväl kan det finnas de (stora) företag som önskat en centraliserad modell.
Det är svårt att säga om det är en bra eller dålig sak att övergångsperioden är lång, från 2021 till 2026. I bästa fall innebär det här att det finns tid att planera och förverkliga övergången på ett klokt sätt – i värsta fall leder det till att man på tjänstemannavis krånglar till det här med dyra system och ny personal. Det blir inte bara dyrt men sannolikt också miljöovänligare än det som den fria marknaden erbjuder nu.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln