Släktforskning som hjälpmedel i mördarjakt
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Veckan har varit exceptionell i svensk kriminalhistoria. Två uppmärksammade mordutredningar har nu officiellt avslutats, även om onsdagens presskonferens om Palmemordet var något av en antiklimax. Förundersökningsledaren Krister Peterson slog fast att det var den så kallade Skandiamannen Stig Engström som sköt ihjäl den svenska statsministern Olof Palme på Svevägen den 28 februari 1986.
Någon teknisk bevisning eller ett mordvapen kunde han inte uppvisa och eftersom den misstänkte gärningsmannen är död och inte kan ställas inför domstol lär spekulationerna fortsätta.
Det andra fallet som fick sin lösning var det brutala dubbelmordet i Linköping den 19 oktober 2004. Då knivhöggs en åttaårig pojke och en 56 år gammal kvinna helt oprovocerat till döds på öppen gata mitt på ljusa dagen. Mordutredningen har beskrivits som den näst största i Sverige efter Palmemordet.
Mördarens DNA hittades på kniven som han använde, liksom också på en blodig mössa i en sophink. Trots att Polisen topsade över 5 000 personer för att hitta en matchning lyckades man inte ringa in mördaren.
Inte tills 16 år senare då Polisen på tisdagen kunde berätta att man gjort ett genombrott. Två år tidigare hade man vänt sig till privata släktforskare för att den vägen hitta ett DNA-spår som kunde leda till gärningsmannen.
Metoden hade tidigare använts framgångsrikt för att gripa en seriemördare i USA, med minst 13 mord och 50 våldtäkter på sitt samvete.
Allt fler personer registrerar sin DNA-profil på olika släktforskningssajter i hopp om att hitta avlägsna släktingar. Genom att lägga upp en misstänkt gärningsmans DNA på sajten kan man genom kyrkoböcker och andra dokument bygga upp ett släktträd för att till slut minimera antalet matchningar.
I Linköpingsfallet fanns det till slut endast fanns två alternativ kvar. Mördaren och hans bror. Den 37-årige mannen har erkänt de båda morden.
Sveriges främsta expert på DNA-släktforskning Peter Sjölund som hjälpte Polisen säger till Sveriges Television att man fick flera hundra matchningar, av vilka 10-15 var hyfsat nära släktingar.
Han säger sig ha spårat mellan 600 och 700 personer bakåt och framåt genom historien.
I Finland har metoden inte använts, men det finns inga formella hinder att använda den också här.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.