Det är inte enbart föräldrarna som har inverkan på barnens framtida position i arbetslivet. I sin doktorsavhandling tar Hannu Lehti, magister i statsvetenskap, även fasta på vilken inverkan mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbröder och farbröder har på barnets framtida utbildning och position i arbetslivet.
Ett barns framtida position i arbetslivet förklaras bäst av förälderns utbildningsbakgrund, men barn i utsatta familjer har stor nytta av släktingars sociala kapital och utbildningsnivå.
I sin forskning fann Lehti att det råder ett samband mellan föräldrarnas och släktingarnas utbildningskapital och sociala kapital och den skolframgång och position i arbetslivet som barnet kommer att nå.

Mammans utbildning viktigare än pappans

Även om föräldrarnas utbildningsnivå är den största påverkande faktorn för barnets framtida arbetsposition, visade det sig att mammans utbildning är av större vikt än pappans.
– Resultatet är aningen överraskande, eftersom forskning om den sociala rörligheten allmänt har ansett att pappans position i arbetslivet är den mer pålitliga indikatorn då det handlar om barnets framtida arbetsposition. Även om pappans utbildning spelar roll, är sambandet inte lika starkt som gällande mammans utbildningsnivå, säger Lehti i ett pressmeddelande.
Mormodern och farmodern hade en speciellt stark påverkan på skolframgången för barn i socioekonomiskt utsatta familjer.
Orsaken till det tros vara att mormodern och farmodern kan hjälpa till med vardagsbestyren och de ansvarar också för att upprätthålla de viktiga familjebanden. Deras sociala kapital kan därmed fungera som ett skyddsnät i utsatta familjer och gynnar på så vis barnens skolframgång.
Hannu Lehti disputerar med sin avhandling i sociologi, ”The Role of Kin in Educational and Status Attainment”, i Åbo universitet fredagen den 31 januari klockan 12.00. Docent Timo Kauppinen (Institutet för hälsa och välfärd) är opponent och professor Jani Erola (Turun yliopisto) är kustos.