Skottskadad hundrastare i Korpo: Vi vill gå vidare i livet – den dömde jägaren tänker fortsätta jaga
Den familj som var ute och rastade en tax som dog av ett vådaskott i Bendby i Korpo i november i fjol tänker inte överklaga domen till hovrätten. Också två vuxna i familjen träffades av hagel som trängde in i deras vader. Inte heller distriktsåklagare Kristian Lehtola kommer att föra fallet vidare till högre instans.
Den 69-åriga jägaren dömdes i torsdags till 195 euro i böter för jaktförseelse och vållande av personskada. Han ska också betala familjen nästan 8 000 euro i olika ersättningar och rättegångskostnader.
Pappan i familjen, Mikko Ketonen, är inte nöjd med domen, men säger att det inte är värt att driva fallet vidare i hovrätten.
– Jag tror inte det skulle gynna oss att gå till hovrätten. Vi vill bara gå vidare och fortsätta vårt liv i Bendby där vi varit i 30 år, röra oss tryggt i skogen och hålla kvar den goda kontakten till byborna.
”Domen ger fel signaler”
Händelsen satte djupa spår i familjen och i Ketonens 85-åriga mamma som miste sin promenadkamrat sedan åtta år tillbaka. Men redan en och en halv månad efter olyckan skaffade familjen en likadan tax.
Ketonen har själv varit aktiv jägare och är besviken på tingsrättens dom som enligt honom förringar allvaret i olyckan som kunde ha slutat riktigt illa.
– Domen ger fel signaler då det gäller jaktolyckor och det verkar som om man inte riktigt tar dem på allvar. Men jag hoppas att fallet väcker en diskussion om vapenlicenser. Tidigare beviljades de rätt så lättvindigt, men det görs ingen uppföljning eller kontroll om innehavaren fortfarande är kapabel att hantera ett vapen.
Det som också behövs är en diskussion om jaktsäkerhet och jägaransvar för att man ska undvika att något liknande händer igen, säger Ketonen. Han är ändå nöjd med hur det lokala jaktlaget har hanterat situationen.
– Jaktlaget skickar oss ett textmeddelande varje gång det är ute och det har fungerat bra. Vi kan röra oss tryggt i skogen och vi stör inte heller jägarna.
Dömd jägare ser ingen orsak att sluta jaga
Den jägare som dömdes säger att det var en olycka och att han inte hade en chans att se människorna som enligt honom kom ”smygande” bakom buskarna. Han tycker också att hunden borde ha haft en väst på sig för att synas bättre.
– Jag var säker på att det var en mårdhund men misstog mig på djuret. Jag kunde inte heller se människorna bakom de täta granarna. Jag har inte gjort något fel, det var ett misstag och det händer värre olyckor som det inte blir sådant här hallå om.
Mannen säger sig ha skjutit tusentals skott, deltagit i tävlingar och jagat i hela landet och i Tyskland. Några tankar på att sluta jaga har han inte.
– Polisen beslagtog mina vapen efter händelsen så nu väntar jag på att domen vinner laga kraft. När jag får vapnen tillbaka fortsätter jag att jaga.
En olyckshändelse, en allvarlig jaktincident med två personer skottskadade efter gevärseld, och offrens en kopplad hund skjuten till döds har av rättsväsendet bedömts som ”jaktförseelse”. Uppenbarligen bedömt av tingsrätten som obetydlig eller mild förseelse dessutom, då påföljden inklusive för ”vållande av personskada” är chockerande låga 195 euro i böter enligt ÅU:s uppgifter! Tingsrättens bedömning och påföljdsdom förringar de grava konsekvenserna för offren och deras utsatthet och lidande. Den ringa påföljden förbiser eller nedvärderar offrens upplevelser och deras, liksom allas, rätt till trygghet och skydd gentemot undvikbara katastrofala hot som här skett. Domen liksom rättens syn på på den människolivshotande incidenten, dödsskjutningen av den kopplade hunden i ägarnas åsyn och offrens psykiska trauma för tankarna till en bristfällig och ociviliserad rättstillämpning i stort behov av utveckling och revidering. Utan närmare insyn i vad som varit, syns det dessutom viktigt att målsägande i likartade fall anlitar fullskaligt och kompetent juridiskt bistånd, åtminstone i mål vid den aktuella tingsrätten.
Nu är man stor i munnen o i prat?”Jägarn ” alltså !!!!!Hållas hemma !
Håller helt med Mikko Ketonen. En skam för rättsväsendet och alla disciplinerade jägare (d.v.s. det stora flertalet) att ett sådant uppenbart och gravt fall av ouppmärksamhet och oaktsamhet inte leder till strängare straffpåföljder. Man drar inte i avtryckaren om man inte är fullständigt säker på vad man siktar på och att inga människor befinner sig i skjutriktningen. Den som tänker annorlunda är ingen jägare.