Skoltidningen lever kvar sedan år 1945 i Karis-Billnäs gymnaisum

I Karis-Billnäs Gymnasium har eleverna möjlighet att vara med och skapa skolans egen tidning ”Snilleblixten”. Skoltidningen har djupa rötter då det redan på 1940-talet gavs ut de första numren av tidningen under namnet ”Snilleblixten”.
Men vem som skapade tidningen vet man inte. Tidningen levde vidare och utkom sporadiskt ända fram till år 2004 då dåvarande historieläraren Jan-Erik Till och modersmålsläraren Eva Westerlund-Jäntti valde att köra igång med tidningen mera regelbundet. Hösten 2024 firar tidningen 20-års jubileum.
– Tidningen har en verkligt spännande historia, den första tidningen kom ut år 1945 och vi valde att behålla original namnet ”Snilleblixten” då vi 2004 igen började ge ut tidningen, säger Westerlund-Jäntti.
Att man vid Karis-Billnäs gymnasium också skriver en abi-tidning är en sorts vidareutveckling av den gamla Snilleblixten.
— Jag vet inte exakt när man började skriva den här tidningen men det är säkert avsevärt senare än 1940-talet. Jag antar att det var på 1960- eller 1970-talet. Abi-tidningen ger skolan ut varje år, och den har inte haft någon paus utan har varit med hela tiden, säger Westerlund-Jäntti.
Abi-tidningen är abiturienternas tidning där de presenterar sig själva och skriver om sitt abi-tema och vad de varit med om under sin gymnasietid. Under penkis säljer de sedan tidningen.

”Snilleblixten” utkom två gånger per läsår men den sista tidningen i pappersform utkom hösten 2016. Därefter valde man att fortsätta med tidningen digitalt.
– I dag skapar vi tidningen på ett wordpress botten på nätet och delar även artiklarna på Facebook för att nå en större publik, berättar Jimmy Holmberg , lärare i samhällslära och historia.
– Vi ville publicera aktuella artiklar då de ännu är aktuella, vilket var svårt då tidningen endast gavs ut två gånger per år, säger Westerlund-Jäntti.
Med övergången från papperstidning till nättidning är den största förändringen att texterna blivit kortare menar Westerlund-Jäntti och Holmberg.
– Överlag tycker jag att medielandskapet är ganska fragmentariserat, man ska hellre mata ut mycket och korta munsbitar än längre texter. Därför är det viktigt att vi har vår digitala plattform där vi laddar upp lite i taget. Nu förtiden då folk scrollar igenom sina flöden, i synnerhet unga människor, orkar kanske inte alltid ta sig an en hel text utan far snabbt vidare, säger Holmberg.

När eleverna väljer kurser kan de välja den frivilliga ”Snilleblixten-kursen”. I tidningsredaktionen finns det blandat med första årets studerande, andra årets studerande och tredje årets studerande. I höstens nytillsatta redaktion är det cirka 10 stycken elever med.
– Ungefär två gånger per period hålls redaktionsmöten och det är möjligt att vara med och skriva i tidningen under hela gymnasietiden. Vi ger eleverna studiepoäng efter prestation så har man en stressigare period kan man skriva färre artiklar och när det är lugnare kan man skriva fler. Artiklarna skriver eleverna på egen tid, säger Westerlund-Jäntti.
Westerlund-Jäntti berättar att man försöker att det ska ingå mediekunskap. Till exempel så har Jonas Jungar från YLE besökt skolan och berättat om mediesituationen och hur det fungerar i dag i medievärlden. Men redaktionen har även gjort besök till olika tidningsredaktioner och besök till YLE i både Ekenäs och i Böle.
– Vi handleder våra skribenter och försöker ha massmediekunskap så eleverna får skriva olika slags artiklar som kolumner, nyhetsartiklar och reportage. Så att de får lära sig skillnaden och testa på att skriva i olika tidningsgenrer, säger Westerlund-Jäntti.

I ”Snilleblixten” får eleverna själva välja vad de ska skriva om, oftast är det ämnen som berör skolan som exempelvis teaterbesök skolan gjort eller utbyten. Emma Tuomolin och Antonia Berlin har båda två varit på ett kortare utbyte till Italien som de kommer att skriva en gemensam artikel om till tidningen.
– Jag valde att gå med i ”Snilleblixten” eftersom jag gillar att skriva. Lite svårt är det ibland att komma på egna saker att skriva om, i skolan är det lätt då man får färdiga ämnen, men det är en bra utmaning att komma på egna, säger Berlin.
– Jag har alltid gillat att läsa och skriva och därför tänkte jag att det här var passligt för mig. Det är roligt att hitta på saker att skriva om och att få informera om till exempel skolutflykter som alla inte är med på, så att alla i skolan ändå på något vis får ta del av dem. Ofta skriver vi om egna intressen eller saker som är aktuella i skolan. Då vi har redaktionsmöten så kan man berätta om idéer man har och få hjälp av de andra hur man kan utveckla idén, säger Tuomolin.
– Men ibland skriver vi också om samhällsaktuella saker. Till exempel då Fokus-huset öppnades i Karis skrev jag om det, säger Berlin.
Förutom tidningen ”Snilleblixten” har skolan även podden ”Snillepodden”, som drivs av skolans speciallärare tillsammans med en grupp elever.
– Podden är ett litet separat projekt där de samlas och diskuterar något aktuellt, säger Westerlund-Jäntti.
– Man kunde säga att vår mediefostran står på två pelare, ”Snilleblixten” och ”Snillepodden”, säger Holmberg.
Korrigering 12.25: Jonas Jungars namn rättat.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.