Katarina Pada 09.08.2024 05:151

Den här veckan har läsåret inom den grundläggande utbildningen inletts i bland annat Åbo och S:t Karins. I Pargas och Kimitoön har man i stället valt att senarelägga skolstarten till nästa vecka.

Bildningsnämnden i städerna och kommunerna fattar beslut om läsårets arbetsschema långt på förhand. ÅU ringde runt till rektorer och utbildningschefer i regionen för att höra hur man resonerar kring läsårspusslet.

– Vi har medvetet valt att skjuta fram skolstarten. Det handlar ändå inte många dagars skillnad, säger Pargas utbildningschef Ulrika Lundberg.

Läsåret för Pargaseleverna kör i gång måndagen den 12 augusti. Beslutet med en senare skolstart påverkas till viss del av respons man fått från elever, föräldrar och personal via en enkäter som görs via Wilma.

– Ur turismsynvinkel är det också motiverat att skolorna börjar senare. Vi är trots allt en skärgårdskommun, säger Lundberg.

För eleverna i Pargas är höstlovet i sin tur kortare än till exempel i Åbo. Höstlovet i Pargas är tre dagar, medan Åboeleverna har höstlov i en hel vecka.

Kort höstlov och längre jullov

På Kimitoön inleds läsåret på måndagen. Kim Bredenberg, ledare för den grundläggande utbildningen på Kimitoön, säger att loven fördelats likadant i kommunens skolor en längre tid.

– Vi har under många år hållit ett längre jullov, vilket sedan påverkar läsårets övriga lov.

Arkiv/Emilia Örnmark

Enligt Bredenberg skickar man ut enkäter till eleverna, deras vårdnadshavare och personalen där de får önska hur loven läggs upp.

På basis av enkätsvaren fattar bildningsnämnden beslut om hur kommande läsår byggs upp. Besluten för kommande läsår fattas i slutet av kalenderåret.

– De senaste enkäter som gjorts visar att de flesta vill ha tre dagars höstlov. Därför kan skolstarten ske litet senare, säger han.

Längre höstlov prioriteras

Det finns en enkel förklaring till att skolstarten sker tidigare i Åbo. Majoriteten av vårdnadshavarna och eleverna önskar ett längre höstlov.

– Inom de olika stadierna kan åsikterna ändå vara delade. Exakt hur mycket det varierar mellan årskurserna och fördelningen mellan föräldrars och elevers önskemål kan jag inte säga, säger Liliane Kjellman, direktör för det svenska bildningsväsendet i Åbo.

Arkiv/Maja Meurman

– Vissa vill ha så långt sommarlov som möjligt medan andra hellre har en veckas höstlov. Alla får förstås inte som de vill, men besluten fattas i grund och botten utgående från responsen, säger hon.

Åbo visar vägen

Arbetsschemat för följande läsår 2025–2026 har redan slagits fast. Det som bestäms i Åbo påverkar också närliggande kommuners läsår.

Eleverna i S:t Karins återvände också till klassrummen på torsdagen. Stadens skolor följer Åbos modell, till stor del med tanke på kollektivtrafiken.

Annina Suominen

– Det lönar sig för oss att synkronisera skolstarten och loven med Åbo. Vi väntar helt enkelt på vad de bestämmer där och så jobbar vi enligt det, säger Emmi Virtanen, ledande rektor i S:t Karins.

Även Pemar, Lundo och Salo kör med samma, tidigare skolstart som Åbo och S:t Karins. Det gäller också Reso, Nådendal och Rusko.

– Enligt våra enkätresultat är en veckas höstlov något som eleverna värderar. En paus på några dagar räcker inte till enligt dem, säger Virtanen.

Någon negativ respons har Virtanen inte fått gällande den tidigare skolstarten. Även om grannstadens beslut styr loven, säger hon att de alltid är lyhörda för respons från eleverna och vårdnadshavarna.

Arkiv/Stefan Holmström

Maria Engblom, rektor vid S:t Karins svenska skola, säger att åsikterna om loven är tudelade, men att det ändå är enklast att ha samma läsårsschema som man har i Åbo.

– Det finns till exempel elever som bor i S:t Karins men går i skola i Åbo. Då är det smidigt att skolorna är synkade, säger hon.

Katarina Pada
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln