Skolöppningen: Många frågetecken kring hur närundervisningen ska arrangeras
Distansundervisning har pågått från den 18 mars, men får ett slut i mitten av maj. (Bilden tagen i Dalsbruks skola dagen innan distansundervisning inleddes) Foto: Emilia Örnmark
Att skolorna öppnar igen i mitten av maj blev klart på onsdag kväll, dock sker återgången till närundervisning med vissa restriktioner. ÅU frågade rektorer i Pargas, Kimitoön och Åbo hur de ser på saken.
Pargasrektor överraskad att skolorna öppnar för alla på en gång
I Malms skola ser rektor Pia Lindfors det som en positiv sak att skolorna kan öppna för läsårets sista dagar. Hon tycker att det är fint och viktigt att eleverna igen får träffa varandra, och tillägger att också lärarna har saknat sina elever.
Lindfors hade dock tänkt sig att beskedet skulle vara att skolorna öppnar stegvis.
ÅU-fotoMalms skola i Pargas. ÅU-foto
— Det kom som en överraskning att skolorna öppnar för alla. I och med rådande restriktioner blir det nog mycket att fundera på hur vi ska få det att fungera, säger Lindfors.
Antalet elever som vistas i samma utrymme kommer att begränsas, vilket Lindfors inte just nu har något svar på hur man löser i Malms skola. Detta ser hon som en av de största utmaningarna.
— Det här är en stor skola. Några extra utrymmen har vi inte, säger Lindfors.
På presskonferensen sades det vidare att lärare inte ska flytta mellan olika klasser, vilket hos Lindfors väcker frågor ifall ämneslärarna alls kan undervisa.
Ett annat frågetecken är hur man löser språkundervisningen, där grupperna är blandade.
Exakt vilka restriktioner som gäller då skolorna öppnar har man dock inte fått information om, utan inväntar den på måndag.
Pia Lindfors, rektor för Malms skola. Foto: Privat
”Det blir att göra nytt schema för elva dagar”
I Malms skola har distansundervisningen, enligt Lindfors uppfattning, gått väldigt bra.
— Lärarna är superambitiösa och har fått det att funka. Men för vissa familjer är det utmanande, så det är bra att man haft möjlighet att ha elever i närundervisning.
Lindfors beskriver situationen som ett stort digihopp som hela skolan gjort, och lärarna har fortbildat sig en hel del på egen hand. Den digitala kunskapen tar man vara på i framtiden.
— Två veckor till skulle nog ha gått på distans. Många lärare har nog hoppats på att få fortsätta närundervisningen med sina klasser, men på grund av restriktionerna finns nu stora frågetecken kring hur det blir. Det blir att göra nytt schema för elva dagar, medan planeringen inför nästa år till en del måste läggas på is, säger Lindfors.
Beslutet ger energikick
Också John Byman, rektor för Amosparkens skola i Kimito, välkomnar beslutet om skolöppning, och tror att det kan ge en energikick för de sista veckorna av distansundervisning.
— Jag är glad för elevernas skull. De har väntat på det här, säger Byman, som ser fram emot att träffa alla i skolan.
Amosparkens skola i Kimito. Foto: Emilia Örnmark
Han ser sin uppgift i att nu få återgången till närundervisningen att fungera, så att eleverna kan komma tryggt till skolan igen och hålla avstånd till varandra.
Som en nyckelfråga för planeringen ser han kommande besked om hur stora grupperna tillåts vara.
— Smidigt skulle det vara om vi får ha den vanliga klasstorleken, vilket hos oss är upp till 24 elever. Vi får planera och organisera, då kan vi nog hålla grupperna skilt. Vår fina skolgård kommer vi nog att använda, säger Byman.
Även i Amosparken har distansundervisningen löpt bra, och enligt Byman har man nu hittat alla system och rutiner.
Högstadieskolor inte beaktade
Amosparkens skola och Malms skola är lågstadieskolor och har således klasslärare, men för högstadiet, där ämneslärare sköter undervisningen, kan pusslet vara svårare att lägga.
I S:t Olofsskolan i Åbo väntar Christer Karlsson på vettiga direktiv om hur närundervisningen ska genomföras.
Enligt de direktiv som gavs på onsdagen ser han det som omöjligt att arrangera undervisning i högstadiet.
Arkiv/Annina SuominenS:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson. ÅU-foto
— Våra elever är blandade hela tiden. Att genomföra undervisningen med samma grupp och med samma lärare går inte.
Han räknar snabbt att om man delade de 20 basklasserna skulle man behöva 40 klassrum och lika många lärare. Det är inte möjligt.
Vidare har han inte någon lösning på hur skolans 400 elever skulle kunna äta i egna grupper. I en överfull skola är det dessutom svårt att hålla skyddsavstånd till varandra.
Karlsson konstaterar att som det ser ut nu är det lågstadier som har beaktats i direktiven, men för högstadier funkar det här inte.
Bättre att fortsätta undervisning på distans
Distansundervisningen i S:t Olofsskolan har däremot fungerat bra: det berättar enkäter som besvarats av både elever och föräldrar.
S:t Olofsskolan i Åbo. ÅU-foto
— En handfull elever har haft problem, men det har de också i närundervisningen, säger Karlsson och tillägger att det är möjligt att det finns elever som inte mår bra av att sitta hemma.
Karlsson anser att det varit bättre att fortsätta med distansundervisning läsåret till slut, och befarar att inlärningen kan lida av de specialarrangemang som man eventuellt måste ta till för att genomföra närundervisningen.
LÄS OCKSÅ:
Beslutet att öppna skolorna innebär en återgång till vardagen för familjen Helenius i Pargas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.