Skolnätet på Kimitoön måste förändras eftersom samhället förändras
Det pyr bland föräldrar och lärare på Kimitoön. Skolnätet ska ses över eftersom befolkningsprognosen varslar om en oroväckande nedgång i elevantalet inom ett halvt dussin år. En tredjedel färre skolbarn skulle innebära att nuvarande 536 elever, fördelade på fem svenskspråkiga och två finskspråkiga grundskolor, sjunker till 384 elever år 2030.
Något måste göras.
För att skissa upp hur skolkartan kunde se ut i framtiden har Kimitoöns beslutsfattare låtit göra en utvecklingsplan med tre alternativ, beroende på hur verkligheten utfaller. I utredningen som gjorts av ett konsultföretag ligger bland annat en stark betoning på samarbete över språkgränsen.
I måndags presenterades planen för Dalsbruksborna som inte lät sig övertygas. Frågorna och farhågorna är många. Till exempel ifrågasätts förslaget att centralisera årskurs 7–9 till Kimito. Skolvägen för de barn som bor ute på skärgårdsholmarna befaras också bli ännu längre och dyrare. Mer distansundervisning är inte heller att rekommendera, bland annat för att barnen då berövas ett socialt umgänge. Framför allt anser många föräldrar att tidtabellen är för brådskande om skolfrågan ska behandlas av fullmäktige redan i juni. Invånarna borde ges en genuin chans att bli hörda.
Valet mellan småskalighet och centralisering är inte lätt. Fler och mindre skolor ger eleverna kortare skolresor, mindre gruppstorlekar och ofta en tryggare inlärningsmiljö. Större skolor ger eleverna större möjligheter till tillvalsämnen, bättre rekryteringsmöjligheter av behöriga lärare och därmed ofta en högre pedagogisk kvalitet. Men skolvardagen består också av många andra viktiga beståndsdelar, från skolmat, städning och inomhusluft till gymnastiksalar, kompisar och skolskjutsar.
Det är förståeligt att hotet om nedskärningar väcker känslor. Att tvingas stänga skolor skär i hjärtat. Eller: Det är som att skära i ortens hjärta. Skolan symboliserar och konkretiserar livskraft, sammanhållning och framtidstro. Men ibland är vi tvungna att utrusta oss med skarpare samhällslinser.
Inflyttningen till större städer växer medan invånarantalet på landsorten minskar. Läget är extra utmanande på grund av det rekordlåga antal barn som föds i Finland. Det finns forskare som säger att dagens höga levnadskostnader får unga vuxna att helt välja bort barn eller hindrar dem från att utöka familjen eftersom de inte har råd med ett större boende. Färre barn betyder färre skattebetalare i framtiden. Även om invandringen tilltar koncentreras också den till storstäderna.
Bra skolor och bra service behövs för att garantera kommande generationer ett gott liv på Kimitoön. Men om årskullarna minskar, om skolfastigheterna är överdimensionerade eller förfaller och kommunens ekonomi krymper behövs politiskt ansvar. Skolorna måste förändras eftersom världen omkring förändras.
Nu gäller det att få fram en hållbar modell som drabbar möjligast få familjer och säkrar barnens bästa och kvaliteten på undervisningen. För det behövs konstruktiv dialog, konkreta lösningar och en insikt om varför detta sker.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.