Mikael Heinrichs 10.02.2023 07:00

Skollunchen är alltid en snackis. ÅU hälsade på i Sarlinska skolan i Pargas, där några elever från årskurs 7 och 8 fick säga sitt om vad som är bra och mindre bra med skollunchen.

Åttondeklassarna Soraya Kraufvelin, Leo Waldén och Adrian Liljeström är med i skolans matråd som möts fyra gånger per läsår tillsammans med Paraistenseudun koulus matrådsrepresentanter under ledning av skolhandledaren Jessica Sjöholm.

Visst har de åsikter som skolmaten; den har också sina goda sidor.

– Det är väldigt bra att det finns så många valmöjligheter och vegetariska alternativ. Vi har mycket grönsaker av olika slag och det finns också frukt, säger Kraufvelin.

– Det känns som att maten blivit bättre de senaste åren. De försöker verkligen så gott det går trots att budgeten inte är så stor, säger Liljeström som är ordförande i Sarlinskas matråd.

I Sarlinska skolan har man nyligen möblerat om vid serveringslinjen så att det vegetariska alternativet kommer först. Målet är att få eleverna att åtminstone pröva på det vegetariska alternativet.

– Jag hade tidigare en väldigt stark åsikt om vegerätterna, men har ändrat mig lite, säger Liljeström.

Kvaliteten varierar

Alla tre är ändå överens om att lunchen som serveras är rätt svajig. Det finns höjdare, men också en del lågvattenmärken.

Sjundeklassarna Natalie Wetterstein och Denise Abrahamsson, som tidigare gått i Malms skola, tycker i sin tur att maten blivit aningen sämre den senaste tiden.

De elever som sitter i matrådet upplever att de har möjlighet att påverka, men att hjulen rullar väldigt långsamt. Det dröjer länge innan förbättringsförslag och feedback omsätts i handling.

– Vi har möjlighet att ge feedback, men om den leder till något är en annan sak, menar Waldén.

En gång per läsår har skolan en så kallad önskematsvecka, då menyn består av elevernas favoriträtter som matrådet är med och röstar fram.

– Julmaten fick eleverna också vara med och fundera kring, säger Sjöholm.

Ett stort plus är efterrätterna som börjat synas allt oftare också i Pargas. Pannkaka hör naturligtvis till ärtsoppan och mangokvargen får tummen upp av eleverna.

De flesta eleverna äter nästan dagligen i skolan

På sitt första möte för året fick nämnden för fostran och utbildning i Pargas ta del av Pargas stads skolmatsenkät som genomfördes i november. Resultaten var i sig rätt väntade men gav ändå upphov till en hel del diskussion i nämnden förra veckan.

Eleverna i den här intervjun äter oftast eller alltid i skolan, vilket de allra flesta elever gör enligt enkäten. I årskurs 7–9 och gymnasiet äter tre av fyra svenskspråkiga skollunch varje dag eller oftast. På den finskspråkiga sidan är siffran ännu högre: fler än fyra av fem.

– Om maten inte smakar just den dagen eller om man har huslig ekonomi direkt efter kanske man står över. Men ofta hänger man ändå med som sällskap, säger Liljeström.

Om det sedan beror på att läraren sitter i samma rum, så verkar huslig ekonomi i alla fall höra till de här elevernas favoritämnen.

– Det är synd att vi bara har två timmar huslig ekonomi i veckan jämfört med tre tidigare, säger Kraufvelin.

Testade halvfabrikat och färdigmat

Senast testade eleverna skillnaderna mellan rätter som de lagade själva, halvfabrikat och färdigköpta rätter. Lasagne och kladdkaka var bland det som poängsattes då. Lasagnen gjord på halvfabrikat blev etta och den färdiga kladdkakan vann.

– Men det berodde bara på att kladdkaksreceptet vi fick var så dåligt, säger Kraufvelin.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln