Skolhälsovården behöver resurser och de regionala skillnaderna är stora – ”eleverna i ojämlik sits”
I den offentliga debatten har man förbisett skol- och studerandehälsovårdens viktiga roll i arbetet med coronaepidemin, skriver Hälsovårdarförbundet i ett pressmeddelande.
Skolhälsovården har sedan länge deltagit i arbetet med coronaepidemin, fastän bland annat medier låtit påskina något annat, menar förbundet. Coronavården har belastat skolhälsovården sedan ett tidigt skede inom epidemin.
Nu behövs mer resurser inom skol– och studerandevården, menar förbundet. Bristande resurser i skolorna leder bland annat till att barnskyddet belastas.
Regionala skillnader
De regionala skillnaderna är för tillfället stora i skolhälsovården vilket enligt förbundet sätter elever och studerande i en ojämnlik sits.
”Det finns kommuner där man inte förstått skol- och studerandehälsovårdens innersta väsen: att stödja barns och ungas välbefinnande”, säger Tiina Mäenpää som leder Hälsovårdarförbundet i pressmeddelandet.
Hälsovårdarna och läkarna är för få och byts ut för ofta, och tiden som reserveras för varje besök är för kort, säger hon.
”Eleverna och studerandena har ett större behov än förr att få träffa en hälsovårdare. Behovet har ökat ytterligare under coronatiden. Det måste dagligen vara möjligt att få träffa en hälsovårdar utan tidsbokning, också om 12–15-åringar vaccineras i skolorna”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.