Emilia Örnmark 13.03.2024 14:25

Tre alternativ för Kimitoöns skolor ligger nu på bordet. Konsulten Vertikal är klar med sin utredning.

Kortfattat ser alternativen ut så här: Alternativ ett är nollalternativet, i vilket man enbart justerar grupperna då elevantalet så kräver, men de sju skolorna blir kvar. Alternativ två bygger på mera samarbete mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna. I alternativ tre utvecklas den svensk- och finskspråkiga grundutbildningen separat. De enheter som inte längre är livskraftiga avvecklas.

Både i alternativ två och tre gäller att Kimitoön skulle ha bara endast en svenskspråkig skola för årskurserna 7–9.

En omfattande utredning ligger som grund för alternativen. I fokus är prognosen som visar på att antalet elever i Kimitoön minskar med nästan en tredjedel fram till år 2030.

Med hjälp av den färska rapporten ska Kimitoön ta fram en utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen för åren 2026–2031. Målet är att trygga en kvalitativ utbildning även i framtiden.

Konsult förespråkar alternativ 2

Vertikals konsult Esa Jaakkola, som presenterade utredningen för medierepresentanter på onsdagen, förespråkade själv alternativ nummer två.

Han tycker för övrigt att Kimitoöns kommun hittills skött sig bra gällande skolorna, situationen är i dag är rimlig. Vidare anser han att den här tidpunkten är just den rätta för att fundera över framtiden.

Han poängterar att om nativiteten håller den nivå den gjorde 2023 (28 födda) skulle eleverna i princip räcka till en enda skola. Men så enkelt är det förstås inte.

Emilia Örnmark

Samarbetsalternativet (alternativ 2) går ut på att man överger vissa skolbyggnader och ökar gruppstorlekarna.

Amosparkens skola skulle då bli platsen för årskurs 1–6 i Kimito, alltså för bägge språkgrupperna. Kimito skolcenters Kemiönsaaren Keskuskoulus elever i årskurs 1–6 (eller åtminstone 1–4) flyttar alltså till Amosparken i detta alternativ. Administrativt förblir skolorna oförändrade.

Skolcentret skulle då bli platsen för alla finsk- och svenskspråkiga elever i årskurserna 7–9 från hela Kimitoön, även från Dalsbruks skola. Det här möjliggör att den finskspråkiga Taalintehtaan koulu (åk 1–6) och Dalsbruks skola (1–6) kan flytta in under samma tak, mest logiskt i Dalsbruks skola, eftersom Taalintehtaan koulu är den mest slitna skolbyggnaden.

Arkiv/Emilia Örnmark

För Västanfjärds skola (åk 1–6) innebär inte alternativ två några förändringar, så länge det finns elevunderlag för två lärare (nu är lärarna tre).

– Men blir Västanfjärds skola en enlärarskola är det skäl att överge den, säger Jaakkola.

Med den här lösningen förbättras samarbete mellan språkgrupperna och gemensam undervisning kan förverkligas i vissa ämnen med till exempel en svensk- och en finskspråkig lärare. En nackdel är den långa skolvägen till årskurserna 7–9 i Kimito för elever från de södra delarna och skärgården. Men det finns redan lösningar för det här, eftersom de finskspråkiga eleverna i dagens läge åker till Kimito för årskurs 7–9.

Jaakkola ser som speciellt positivt med alternativ två att grundskoleverksamhet fortsätter på samma platser som hittills: i Kimito, Dalsbruk, Västanfjärd och i Rosala.

Alternativ tre stänger Västanfjärds skola, Taalintehtaan koulu och finska högstadiet

I alternativ tre är Västanfjärds skola på fallrepet, liksom Taalintehtaan koulu. Här skulle den svenskspråkiga undervisningen i åk 1–6 centraliseras till Amosparkens skola och Dalsbruks skola, medan den enda enheten för årskurs 7–9 skulle vara Kimitonejdens skola (skolcentret). Den finskspråkiga undervisningen centraliseras till Kemiönsaaren keskuskoulu för årskurserna 1–6.

I det här alternativet skulle finskspråkiga inte erbjudas undervisning i årskurs 7 till 9 på Kimitoön, utan man avhandlar då om plats i grannkommunerna.

Eleverna från Västanfjärd skulle i alternativ tre integreras i grupperna i Amosparkens skola i Kimito, men också Dalsbruks skola vore ett alternativ för dem.

– Det här alternativet går mot Kimitoöns strategi om en levande tvåspråkighet. Det skulle inte heller behandla språkgrupperna jämlikt, säger Jaakkola.

I alternativ två är det tveksamt om det på sikt skulle finnas tillräckligt med svenskspråkiga elever för att fylla ett livskraftigt högstadium, vilket på sikt kan tänkas hota även Kimitoöns gymnasium.

Nollalternativet inte försvarbart

Alternativ ett, nollalternativet, ser konsulten själv inte som någon försvarbar lösning. Något är det läge att göra.

I det här alternativet ökar personalkostnaderna per elev, eftersom personalbehovet inte minskar trots att eleverna gör det. Samtidigt ökar sannolikt kostnaderna för byggnaderna.

För en förnuftig organisering av undervisningen krävs mer pengar. Uppskattningen är att det här skulle kosta 3 000 euro extra per elev i året, alltså totalt cirka en miljon euro. Det här skulle höja trycket på ökade skatter.

Små skolorna på fastlandet är kostnadseffektiva

Gällande de mindre skolorna, Taalintehtaan koulu och Västanfjärds skola, konstateras att de i dag är kostnadseffektiva. ”Ifall elevantalet med säkerhet skulle hållas på nuvarande nivå, vore det onödigt att diskutera en eventuell nedläggning av skolorna” sägs det i utredningen.

Men att ordna identifierat stöd kan vara svårt och så är avsaknaden av gymnastiksal i Västanfjärd en nackdel. För Västanfjärds skola konstateras att en av svagheterna är att kring hälften av eleverna redan nu är beroende av skolskjuts.

Att stänga Västanfjärds skola är inte lika utmanande sett till jämlikhet och laglighet som att stänga Taalintehtaan koulu.

Hur göra med skolan i Rosala?

Per elev är Hitis-Rosala skola förstås den dyraste med sin handfull elever. Enligt utredningen finns det ingen pedagogisk grund för att fortsätta verksamheten där. Jaakkola ser som viktigt att eleverna har vänner.

Å andra sidan finns i kommunens strategi skrivningar om en permanent bebodd skärgård. Här blir det aktuellt för beslutsfattarna att definiera det. Här inverkar dessutom lagen om att skolvägen plus väntetid (per dygn) inte får överskrida tre timmar.

Dags att säga sin åsikt

Skolfrågan väntas landa i fullmäktige i juni. Innan dess ska nack- och fördelar med alternativen vägas och konsekvenser ska diskuteras. Diverse organ och grupper ska komma med utlåtanden. Möten för allmänheten ordnas under andra delen av mars.

Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala har just nu ingen favorit av de tre framlagda alternativen. Kommundirektör Erika Strandberg säger att det viktiga nu är att diskutera saken och att komma till beslut.

Rubriken ändrad 13.3 klockan 15.11. Ordet ”överger” har ersatts med ”lämnar skolor tomma”

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln