Skolfrågan: Kimitoöns politiker vill fokusera på barnens bästa – att göra ingenting är att sopa problemen under mattan, anser SFP-politiker
Utredningen om den grundläggande utbildningen på Kimitoön kommer nästa vecka att presenteras. Processen fortsätter bland annat med öppna diskussionsmöten och utlåtanden innan det i juni blir dags för fullmäktigebeslut.
Innan de utlovade alternativen ligger på bordet kände ÅU partierna och grupperingarna på Kimitoön på pulsen genom en enkät till (grupp)ordförandena.
Vad är viktgast då Kimitoön fattar beslut om skolorna?
Här är politikerna långt överens: Fokus ska ligga på barnen och på en kvalitativ utbildning. Tomy Wass (VF) poängterar även att kommunens alla delar ska behandlas jämlikt. Kalevi Kallonen (C) lyfter i den här frågan fram också fastigheternas skick.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkMaria Manelius (FS) tillägger här att skolvägen inte får bli för lång, medan Marianne Jokinen (Gröna) påpekar vikten av att beslut grundar sig på en helhet.
De svar som skiljer sig ur mängden kommer från Janne Salonen (obunden) och Satu Söderström (Sannf.). Salonen lyfter invånarnas delaktighet som det viktigaste.
– Besluten om skolnätverket borde fattas efter kommunalvalet 2025, då temat skulle stiga fram och kandidaterna tvingades ta ställning, svarar Salonen.
Söderström anser som viktigast att man förstår resultaten av vetenskapliga studier i ämnet, som till exempel att nedläggning av byskolor kan leda till utflyttning.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkÄr du redo att stänga någon skolbyggnad?
Tre går helt emot skolstängningar, resten är redo att diskutera alternativ ifall att eleverna inte räcker till.
– Alla alternativ bör vara möjliga att diskutera. Det är inte byggnaden i sig som levererar utbildning av hög kvalitet, utan det pedagogiska innehållet, svarar Ghita Edmark (SFP).
På samma linje är Wass och Manelius. Manelius är beredd att beakta ett eventuellt alternativ om en skolstängning, men som en sista utväg.
Kallonen anser att avstånden på Kimitoön är en begränsande faktor då det kommer till att minska antalet skolor.
– Jag stänger inte skolor om eleverna räcker till för att upprätthålla dem, säger Kallonen.
På grund av byggnadernas skick anser han att man i fortsättningen måste bedöma om olika språkgrupper kunde finnas i samma byggnad.
Jokinen konstaterar att om elever och undervisningstimmar i en skola inte räcker till kan skolan inte på lång sikt fungera.
Söderström svarar kort att Kimitoön inte har några skolor som man kan stänga.
Salonen ser inget behov av skolstängningar inom det här årtiondet och kommenterar att inga bevis lagts fram om att en sådan åtgärd sparar pengar. Salonen har inte någon förståelse för varför skolorna diskuteras just nu.
– Det ser ut som att ledande tjänstemän inte själva tror på vår strategi och våra mål om att öka kommunens attraktivitet och dragningskraft. Sjunkande prognoser uppfyller sig själva om vi nu börjar skära i skolnätverket och på samma gång bland annat i barnfamiljers intresse för kommunen.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkFlera nämner i sina svar att ekonomi inte får vara avgörande i skolfrågan.
Bo Vilander, som uttalar sig för SDP:s del, lyfter den småskalighet Kimitoöns skolor representerar som ett trumfkort.
– Det är ett otroligt svårt beslut om man måste dra in någon skola. Skolan ger en levande landsbygd, men drar man in till exempel Västanfjärds skola drar man nog undan mattan, säger han.
Utredningen om den grundläggande utbildningen
Plock ur schemat:
- 14 mars: Webbenkät till kommuninvånare
- 18 mars: Möte för allmänheten, Dalsbruk
- 21 mars: Möte för allmänheten, Västanfjärd
- 26 mars Möte för allmänheten, Kimito
- 27 mars: Möte för allmänheten, Rosala
- mars/april: Utfrågning av barn och unga
- 14 maj: Bildningsnämndens förslag om utvecklingsplan.
- 27 maj: Kommunstyrelsen förslag om utvecklingsplanen
- 10 juni: Fullmäktige fattar beslut om utvecklingsplanen.
Källa: Kimitoöns webbplats
Tycker du att nollalternativet (ingenting förändras) är en möjlig väg att gå?
De flesta tillfrågade politiker verkar vara överens om att någon form av förändring måste ske för att anpassa Kimitoöns grundläggande utbildning till rådande förändringar. Enligt prognosen minskar elevantalet på Kimitoön med 30 procent de närmaste sex åren.
– 28 barn föddes under 2023 och ska enligt nollalternativet fördelas på sju skolor. Att i det läget försvara ett nollalternativ är att sopa problemen under mattan och avsäga sig sitt politiska ansvar, säger Edmark.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkEtt nollalternativ tycker inte heller Kallonen passar i en skolvärld i förändring.
Söderström ser att åtgärder behövs, men i form av till exempel kombinerade språkgrupper och utvecklad distansutbildning.
Bo Vilander är för nollalternativet. Han tycker det är läge att se tiden an.
Så här gjorde vi: Enkäten skickades ut per e-post till partiernas gruppordförande, eller fullmäktigerepresentanter i fall av enmanspartier/obundna ledamöter. SDP var enda partiet som inte svarade inom utsatt tid. Partiet fick efter det ändå chans att kommentera skolfrågan allmänt. Gruppordförande Eva-Stina Hellbom (SDP) gav ordet till ledamot Bo Vilander (SDP).
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.