Sköldpaddan Mymlan är en Dalsbrukbo med egen vilja
– Hon är envis och bestämd och har sina egna idéer! konstaterar Jenni Lindroos om sitt exotiska husdjur.
Uppe på andra våningen i ett hus på Byholmen i Dalsbruk bor landsköldpaddan Mymlan. Hon är uppskattningsvis 40-50 år gammal och av rasen rysk stäppsköldpadda.
Mymlan är en hittepadda från Axxell Brusaby, dit hon anlände efter att hon hittades på rymmen i Salo.
– En kompis till mig kände till min önskan om en landsköldpadda, och hörde av sig om paddan i Brusaby. Då jag var mindre tyckte jag det lät spännande och exotiskt med en sköldpadda, säger Lindroos, men förklarar att då var det ännu så gott som omöjligt att få tag i en som husdjur.
Men år 2009 blev således drömmen sann. Helt så spännande Lindroos som liten tänkt sig var kanske sköldpaddan ändå inte, men hon gillar ändå att utföra de dagliga sysslorna som att mata Mymlan med grönsaker, krafsa henne på huvudet och hålla rent i lådan.
– Inte får man ju ut samma sak som med en hund eller katt, men lite häftigt och annorlunda är det ju nog.
Emilia ÖrnmarkPå äventyr till Muminbron
Historierna om den lilla skalbeklädda krabatens bravader verkar inte ta slut i första taget. Rymmarfärden i Salo var inte Mymlans sista – ett år efter flytten till Byholmen försvann sköldpaddan plötsligt från gården då Lindroos gjorde misstaget att göra något annat för en liten stund.
– Vi satte lappar om en försvunnen sköldpadda i allas postlådor här på Byholmen.
Efter två månader, då hoppet var så gott som ute, var det någon som hittat Mymlan, på den så kallade Muminbron över Skomakarsundet, ungefär en kilometer bort. För en liten sköldpadda med vikt på ungefär ett mjölkpaket blir det här ganska många steg.
Att gräva är Mymlans grej
Ett svagt krafsande hörs från den stora lådan med gallertak. Mymlan tar några rejäla tag med frambenen, så att sanden skopas åt sidorna. Lindroos förklarar att grävandet är Mymlans grej – därför ska en landsköldpadda också erbjudas den möjligheten i sitt hem.
Lindroos lyfter upp Mymlan och placerar henne i mina händer – skalet är alldeles varmt av värmelampan och djuret känns kompakt som en tegelsten.
Emilia ÖrnmarkUte på gården sätter Lindroos ner Mymlan på trädgårdsgången och hon beger sig genast i väg, med överraskande snabba kliv. Utomhus är det samma nöjen som gäller – siktet ställs in på närmaste grästuva eller gräsmattskant och där gräver Mymlan sig en lämplig liten grop där hon sedan stannar.
Blir tvättad med tandborste
Annat paddan gillar är att bli kliad på huvudet och att bli badad. Men eftersom en landsköldpadda inte kan simma är det viktigt att badvattnet är grunt så att Mymlan bottnar.
– Jag tvättar henne med en tandborste över skalet. Då rör hon huvudet hit och dit, säger Lindroos, som tolkar det här som att tvättritualen är uppskattad.
Emilia ÖrnmarkFöre klockan 18 på kvällen börjar Mymlans natt och då går hon in i sin koja. Periodvis går hon också självmant i dvala för några veckor. Men ibland går det vilt till i lådan då Mymlan står på bakbenen, lyfter loss taket från sin lilla koja och möblerar om.
– Det händer att hon blir liggande på rygg, vilket är farligt för balanssystemet.
Rysk stäppsköldpadda
- Lever naturligt i Centralasien, bland annat i östra Iran, Afghanistan och i delar av forna Sovjetunionen.
- Rätt så vanlig som husdjur numera.
- En landsköldpadda som lever som husdjur kan lätt bli 80 år gammal.
- 15–20 cm lång som fullvuxen.
- De kraftiga frambenen gör denna sköldpadda till en skicklig grävare.
- Trivs på sandiga stäpper.
Källa: Wikipedia
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.