Skolbygget i Pargas – prima eller sekunda
När skolbygget i Pargas blir inflyttningsklart, kommer Pargas stad att vara någonting annat än vad man är i dag. Blir det nya skolcentret någonting som nya Pargas stolt kan visa upp eller blir det en kompromiss av eftergifter?
Vägen till byggstart för skolbygget i Pargas verkar vara gropig. Små gropar torde inte störa, om man vet vart man är på väg. I detta fall gäller det att med säkerhet veta vad man behöver och hur det man skapar ska se ut och att det verkligen uppstår en fungerande helhet.
Den offentliga diskussionen i Pargas, även bland beslutsfattare, signalerar osäkerhet kring skolbygget. Pargasborna har orsak att vara oroliga om politikerna är det. Osäkerheten handlar inte om frågan att bygga eller inte bygga. Osäkerheten verkar finnas i vad man ska bygga, vad som behövs och vad det får kosta.
Pengar är viktiga, men avskrivningstiden för byggnader är lång. Ska Pargas låta bygga prima eller sekunda? Denna frågeställning gäller inte bara kvaliteten på väggar och tak, den gäller också lokalernas ändamålsenlighet och trivsamhet.
Utbildning och skola kommer att vara kommunernas största och kanske viktigaste ansvarområde i framtiden. Vill Pargas skapa skollokaler optimerade för framtiden eller går man in för att pruta lite här och där för att ett fullmäktigebeslut från maj 2021 innehöll all visdom i ärendet? Vill man ha det bästa eller det billigaste?
Det finns många nyanser mellan det bästa och det billigaste, men kommunerna har en tendens att tänka billigt framför bra. Det är de som dagligen ska använda lokalerna som betalar räkningen för kompromisserna.
Ännu har Pargas en chans att välja vad staden vill prioritera i skolbygget. När processen blir mera uppmärksammad än slutresultatet, då ska varningsklockorna ringa. Det torde ännu gå att undvika varningsklockorna i detta fall.
Stadsstyrelsen är orolig för överskridningar i budgeten för skolbygget. Det finns skäl att fundera på om man kan ha överskridningar innan skolbygget ens börjat och staden har fått in offerter? Det finns en liten risk att den politiska processen i den här frågan drar ut på tiden. Det skulle nu löna sig att fokusera på att komma vidare och att bygga ett skolcenter som gör att andra kommuner vill komma på besök, för att bekanta sig med hur man bygger de bästa skolorna på 2020-talet.
Kommunernas process att besluta om investeringar är inte optimal. Den kunde beskrivas som att kommunerna måste ha en fastställd budget för ett projekt innan planeringen är gjord. Fullmäktigebeslut om vad kommande investeringar kostar är, även i bästa fall, endast riktgivande. Större projekt är ofta av den karaktären att de sträcker sig över flera år. Man kan omöjligen beakta alla faktorer som ändrar under en längre projekttid.
Kostnaderna för ett nybygge borde kunna estimeras relativt bra, i alla fall bättre än fallet är med renoveringsprojekt. Det här är ändå teori, ju flera aspekter som måste beaktas, desto större är risken att det uppkommer överraskningar under projektets gång. Kommunerna kan inte heller välja att dra kurvorna raka då det gäller upphandlingsprocedurer och att följa olika regelverk.
En klar orsak till problemen med de kommunala investeringarna är att processen kring förverkligandet av kommunala investeringar är överdimensionerad. Enskilda projekt behandlas i allt för många olika organ, ofta flera gånger. En nämnd som behandlar utbildningsfrågor borde inte alls behandla frågor som gäller byggnader. En nämnd som behandlar utbildningsfrågor borde till exempel endast definiera de behov som olika lokaler ska fylla.
De överdimensionerade processerna ger också en rörig bild av det kommunala beslutsfattandet, som de facto kan vara ganska förvirrande. Även kommunala beslutsfattare borde lära sig att man inte behöver ha åsikter om frågor man inte vet någonting om. Det gäller att komma ihåg att ju mindre man vet om en sak, desto lättare är det att ha en bestämd åsikt.
Pargas stads verksamhet kostar knappt 130 miljoner euro i år. Från och med år 2023 kostar upprätthållandet av verksamheten i nya Pargas stad ungefär 70 miljoner euro varje år. Av detta går cirka 35 miljoner eller 50 procent till bildningsavdelningen.
En investering på drygt 20 miljoner är en stor summa, men staden kommer att satsa summan på den verksamhet som blir den största och viktigaste verksamheten i den nya staden.
Vad ska vara Pargas varumärke i framtiden? Skärgårdsprägeln är en trumf, som kan kompletteras med regionens bästa skola, de mest ändamålsenliga skolbyggnaderna och högklassigt boende. Fattar Pargas rätt beslut, kan det bli högaktuellt att göra de nya broarna till Pargas fyrfiliga.
Pargas har nu alla chanser att satsa på en kvalitativ och fungerande skolmiljö. Ta tillvara chansen, välj prima!
Dagens ledare av Tom Simola är mycket bra, en fullträff. Förhoppningsvis läser dom förtroendevalda i Pargas den, och tar åt sig av den.