Skarvpopulationen mindre än i fjol – havsörnar tar allt fler ungar

Antalet skarvbon i Finland uppgick under sommaren till 24 300 stycken. Det är en minskning med omkring 6 procent jämfört med i fjol, meddelar Finlands miljöcentral.
— Efter 2015 har skarvpopulationen i Finland varit ganska stabil och varierat med ett par tusen bon per år, säger miljöcentralens forskare Pekka Rusanen.
Minskningen handlar alltså inte om någon trend. Däremot verkar havsörnarna i allt större utsträckning äta skarv, vilket påverkar populationen.
— Havsörnarna har tagit fler och fler ungar varje år. Ungarna återvänder ofta till samma område för att häcka vid ungefär tre års ålder, så det är möjligt att havsörnen kommer att påverka skarvpopulationen med en viss fördröjning.
Däremot finns stora regionala skillnader. Exempelvis har skarvpopulationen i Kvarken minskat tre år i följd, medan den ökar i Bottenviken. De första skarvparen har också lyckats häcka i Päijänne-Tavastland.
Enligt Rusanen kan skarvarna byta häckningsområde om det exempelvis finns mycket havsörn i trakten.
Det förekommer också att människor stör häckningen eller driver bort skarvar, men enligt Rusanen har det varit lugnare på den fronten i år.
— En skarvkoloni med omkring 400 bon drevs i väg i Lovisa i närheten av Pellinge, med resultatet att de flyttade närmare fastlandet och Borgå. På det sättet kan människorna orsaka att skarvkolonierna flyttar till ett sämre ställe, med mer bosättning i närheten.
Skarven är fridlyst och det är olagligt att störa häckningen.
Inget undantagslov i Kvarken
Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens Fiskarförbund, säger att skarvpopulationen snarare varierar än minskar.
Kolonierna i Kristinestad och i Karleby har ökat med omkring 400 par var, medan kolonin i Vallgrund i Korsholm har ökat till 1 740 par, vilket gör den till den tredje största kolonin i Finland.
— I Nykarleby har skarvarna däremot blivit färre, och havsörnarna har enligt miljöcentralen tagit en del ungar, vilket också skedde i fjol, säger Nyqvist.
Enligt Nyqvist innebär 400 häckande par klart fler skarvar än så, eftersom det betyder fler ungar, samtidigt som det finns ungfåglar som ännu inte häckar.
— En skarv äter i medeltal 500 gram fisk per dag, så sammanlagt är det frågan om mängder av fisk och betydligt mer än yrkesfiskarnas fångst.
Den stora skarvkolonin i Vallgrund i Korsholm i Kvarkens skärgård är enligt Nyqvist på den viktigaste platsen för abborrfiske i Finland.
— Fångsten har tidigare utgjort en fjärdedel av hela abborrfisket vid Finlands kuster. Nu ser vi en nedåtgående trend i abborrfångsterna och det är vi väldigt oroliga för.
Nyqvist säger att skarven är den största orsaken till minskningen. Hon hoppas att det ska bli enklare att handskas med skarvbeståndet.
— Det är byråkratiskt och tungt att få undantagslov för att olja skarvägg eller skjuta skarvar. Till exempel har Kvarkens fiskeriområde ansökt om undantagslov vid Vallgrundskolonin, men de hann inte få något beslut före vårens häckning, så nu tar det ytterligare ett år innan de kan ta till åtgärder för att minska skadorna.
Med hänvisning till artikelns uppgift att en skarvkoloni i Lovisa drevs i väg och sedan flyttade närmare fastlandet i Borgå.
Motsvarande hände i Åboland när någon för några år sedan brände skarvbon på en trädlös holme i Pemarfjärden och kolonin blev öde. Resultatet blev att skarvarna flyttade och grundade två nya kolonier på Sagu sidan på holmar med trädbestånd och en i Pargas på ön Högen.
Annars, jag såg senast i dag havsörnen jaga skarvar på Högen!