Skarvkolonin på ön Högen i Pargas har nästan fyrdubblats på ett år – jakten inleds 1 augusti
Enligt den senaste officiella räkningen finns det 405 skarvbon på ön Högen i Kyrkfjärden i Pargas, blott ett stenkast från centrum.
Då Pargas-Nagu fiskeriområde i fjol ansökte om lov att störa och jaga utgick man från 110 skarvbon som var det årets officiella siffra efter att Finlands miljöcentral räknat bona. Nu har antalet bon alltså nästan fyrdubblats under ett år. Det syns, inte minst på den östra sidan av ön.
Bakgrund
Våren 2020 observerades en skarvkoloni på den obebodda, cirka 6 hektar stora ön utanför Pargas centrum.
Pargas-Nagu fiskeriområde lämnade in en ansökan om undantagslov för att få driva bort skarvarna från Högen och andra öar i Kyrkfjärden under åren 2021–2026.
I mars beviljades fiskeriområdet undantagslov att få skjuta upp till 200 skarvar under 2021 och lika många 2022, men inte störa fåglarnas häckande eftersom också gråhägrar häckar på ön.
Undantagslovet beviljades från och med 1 augusti, vilket betyder att en betydande del av skarvarna med all sannolikhet redan lämnat ön.
Fiskeriområdets verksamhetsledare Olav Granström säger att den största skadan syns på öns östra sida, ut mot farleden.
I lovet som beviljades i vår konstaterades utgående från Naturresursinstitutet Lukes utlåtande att skarvarna inte orsakade så stor skada på fiskbeståndet att det skulle vara befogat att bevilja tillståndet på den grunden. Däremot beviljades jaktlovet från augusti framåt med tanke på öns rekreationsvärde.
– Skarvkolonin ansågs helt enkelt inte vara tillräckligt omfattande i det läget. NTM-centralen beviljar sällan tillstånd i förebyggande syfte, det ska finnas en påvisad skada innan man beviljar tillstånd, säger Granström.
Oklart hur många skarvar som finns kvar just nu
Då jakten snart får inledas vet Granström inte om det längre finns så många skarvar kvar på ön att man ens kommer upp till kvoten på 200 individer. Ungarna har börjat lämna borna.
– Sannolikt är att kolonin kommer att fortsätta växa till sig trots jakten.
Redan för sent att rädda delar av ön
Vita trädtoppar ses redan nu på ön och enligt Granström har vissa delar av ön redan nu påverkats så hårt att de inte går att rädda trots åtgärder.
– Träd och de delar av undervegetationen som är vita kommer att kvävas, säger han.
Kan det då bli aktuellt med en ny ansökan för nästa år i och med att kolonin växt sig större?
– Det är ingen omöjlighet att det blir aktuellt med en ny ansökan. Om det visar sig att situationen märkbart avviker från det tidigare beviljade lovet är det fullt möjligt att ansöka om ett nytt lov redan för nästa års del.
Behandlingstiderna är en flaskhals
Enligt Granström är det stora problemet de oskäligt långa behandlingstiderna. Det nu beviljade lovet kom efter tio månader, men en behandlingstid på tre månader skulle enligt honom vara skälig.
Jaktlovet som beviljats gäller för ett större område än enbart den cirka 6 hektar stora ön Högen, men det är ändå osannolikt att man kommer att bedriva jakt utanför ön.
I beslutet om jaktlovet slogs det också fast att fiskeriområdet är skyldiga att upplåta de skjutna skarvarna till forskningsbehov.
Jakten inleds direkt den 1 augusti
Viltplanerare Jörgen Hermansson vid Finlands viltcentral är också ordförande för Pargas-Nagu fiskeriområde och den som kommer att hålla i trådarna för skarvjakten på Högen.
– Det är jag som sitter inne med jakterfarenhet och har de kontakterna. Vi kommer att vara på plats på ön direkt på morgonen den 1 augusti och får helt enkelt ta det som det kommer. Vi har ingen aning om exakt hur omfattande närvaron av skarv är då, men senast i september brukar de flytta bort.
Han konstaterar att skarven ändå rätt fort blir skyggare då jatkinsatsen inletts.
Inte nog med att kolonin på Högen växer ohämmat, den börjar spilla över till holmar och skär i grannskapet. Nästa vår gäller det för vattenvägarna att vara på alerten och besöka sina skär och holmar regelbundet och hindra att att nya kolonier bildas.