Skarvbeståndet har hållits konstant — i Iniö misstänks skadegörelse av skarvkoloni
Det finns ungefär lika många skarvar i år som det fanns i fjol. Foto: Antti J.Lind/Finlands miljöcentral
Antalet skarvar har minskat något i år jämfört med år 2018.
Enligt Finlands miljöcentrals färska statistik fanns det 25 700 skarvbon längs Finlands kuster i somras.
Det är tusen färre än i fjol. Den enda helt åboländska skarvkolonin finns på Svartbådan invid färjerutten mellan Korpo och Houtskär. Där häckade det i somras 32 skarvpar – en ökning med tio jämfört med i fjol.
Antalet skarvar på Svartbådan har varierat kraftigt de senaste åren.
År 2015 häckade där 173 skarvpar, nästa år inte ett enda. Då fanns det starka misstankar om att bona hade förstörts, men någon skyldig hittades aldrig.
Efter det återvände skarvarna till skäret, men antalet bon har sedan dess hållits kring ett tiotal.
Allt fler skarvar har nu flyttat inomskärs. På Äijäkari norr om Runsala i Åbo finns landets tredje största koloni med över 1 700 bon och utanför Nystad finns en annan koloni med nästan lika många fåglar.
Skarvkolonin på ön Urpoinen utanför Nystad hör till Finlands största. Foto: Kim Lund
– Fåglarna söker sig närmare land och bosättningar för att komma undan havsörnarna som gärna äter skarvungar. Örnarna har gjort att skarvbeståndet i skärgården har krympt och de får inte längre fotfäste där, säger äldre forskare Markku Mikkola-Roos vid Finlands miljöcentral.
Då skarvarna häckar nära farleder och platser där det rör sig mycket folk är risken för skadegörelse också mindre, säger Mikkola-Roos.
ARKIV/Kim LundÅU-foto
I motsats till Bottenhavet och Kvarken där flera skarvbon har förstörts har det inte förekommit någon omfattande skadegörelse i Åboland.
Men i våras hittades krossade ägg i en koloni på gränsen mellan Iniö och Gustavs, säger forskare Pekka Rusanen vid miljöcentralen.
– På ett skär i Iniö hittade fågelräknarna i maj söndriga äggskal och cirka 70 bon var förstörda. Det minskade ändå inte totalantalet skarvar i kolonin eftersom fåglarna i stället började häcka i närliggande tallar.
Den aktuella kolonin häckar på två skär i Iniö och två skär i Gustavs.
Flygbild av en skarvkoloni i Satakunta. Foto: Antti J.Lind/Finlands miljöcentral
Vid miljöcentralen tror man nu att skarvbeståndet kommer att hållas på sin nuvarande nivå och att det inte kommer att växa mera.
– Vi kan leva med det. Men om kolonierna finns vid viktiga fiskeområden eller lekplatser och skadorna är uppenbara, kan man ansöka om undantagslov av NTM-centralen för att störa skarvarna, säger Mikkola-Roos.
Ett häckande skarvpar får i medeltal två flygfärdiga ungar.
Inga tecken på minskat bestånd i Pargas heller. Lika välbesökta ”raveparties” här varje år:
https://photos.app.goo.gl/5eSeZ6TyMt1u8Zdu7
Kort, miljöcentralen säger att vi kan leva med nuvarande skarvbestånd, inte skiter de ner skrivborden för tjänstemännen vid miljöcentralen. jag ifrågasätter skarpt deras beräkningar på antalet skarvar, har tjänstemännen alls varit ute i skärgården och sett hur det ser ut, tar nu bara ett ex, var ute i stugan nu i veckan, drack kaffe på verandan på morgonen, mitt i allt trodde jag att det blev solförmörkelse, hela himlen var full med skarvar som var på väg norrut, alltså inte söderut.
Johan Sundqvist
Dragsfjärd