Skärgårdslagen – en vacker tanke utan rättsverkan
Skärgårdslagen från år 1981 har levt ut sin tid och motsvarar inte längre förhållandena i skärgården, konstateras det i ÅU:s artikel. Har lagen haft någon effekt på hur skärgården utvecklats under de senaste 40 åren?
På 40 år har antalet fast bosatta skärgårdsbor minskat kraftigt och i stället har de deltids- och fritidsboende ökat i antal. Men hur de ska behandlas sägs det ingenting om i lagen, säger skärgårdsdelegationens generalsekreterare Elina Auri.
Skärgårdslagen beskriver vackert, men vagt, hur vardagen i skärgården ska fungera och hur servicen ska tryggas.
Det stora bekymret är att skärgårdslagen eller lag om främjande av skärgårdens utveckling, som den egentligen heter, är ganska tandlös. Lagen innehåller 16 korta och allmänt formulerade paragrafer. Av dessa 16 paragrafer är 12 paragrafer med någon form av sakinnehåll.
Några av skärgårdslagens paragrafer är relevanta, det gäller till exempel paragrafen om status som skärgårdskommun samt paragrafen om Skärgårdsdelegationen. Till övriga delar är lagen mera en rekommendation än en lag med tydliga och bindande formuleringar. Många formuleringar är mycket svävande och kan tolkas som önskemål, inte som bindande lagparagrafer.
Den vanligaste formuleringen är att staten eller kommunen bör sträva efter att trygga, bevara eller göra någonting. Väljer en statlig myndighet eller någon annan offentlig aktör att avvika från skärgårdslagens riktlinjer, behöver den som fattat beslutet, inte oroa sig för några konsekvenser eller påföljder.
Det är möjligt att justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman kan få in klagomål, som handlar om att man inte följt det som stadgas i skärgårdslagen. Om någondera av Finlands två högsta laglighetsövervakare anser att förfarandet inte är i enlighet med skärgårdslagen, får den part som agerat mot skärgårdslagen sannolikt en anmärkning.
En anmärkning, som efter att man tagit del av beslutet, arkiveras som en del av övriga handlingar i ärendet, ändrar inte på slutresultatet i sakfrågan. Det är med andra ord inte särskilt graverande att agera mot målsättningarna i skärgårdslagen.
Det gäller att ringa in de frågor som bör finnas med i en ny, fräsch och mera förpliktande skärgårdslag. Skärgårdsdelegation sitter på den kunskap och har den information som behövs för att formuleringarna i den nya skärgårdslagen blir relevanta och får en mera bindande utformning.
Statsrådet förklarar såsom skärgårdskommuner de kommuner i vilka skärgårdsförhållandena utgör ett väsentligt hinder för kommunens utveckling, står det i skärgårdslagen. De extra statsbidragen som bland annat Pargas och Kimitoön får tack vare sin status som skärgårdskommuner är betydande. Pengarna har stor betydelse för kommunerna. Den nuvarande modellen ger årligen Pargas 5,9 miljoner euro och Kimitoön 2,6 miljoner euro.
Den förnyade skärgårdslagen måste innehålla element som möjliggör och tryggar skärgårdstilläggen också i framtiden. Ett Åboland utan 8,5 miljoner euro, är ett i många avseenden betydligt fattigare Åboland.
Utöver pengar direkt till kommunerna handlar skärgårdslagen om service och tjänster för dem som bor i skärgården. En stor fråga i framtiden är vad som ska vara avgiftsfritt och vad som ska vara avgiftsbelagt i skärgården.
Redan den nu gällande skärgårdslagen innehåller skrivningar om att servicen får vara avgiftsbelagd men att prisnivån eller kostnaden ska vara skälig. Vad som är skäligt bestäms i sista hand av den som arrangerar servicen, inte av skärgårdsborna.
För att i framtiden kunna upprätthålla en fungerande servicenivå för den bofasta befolkningen, måste man fundera på om avgifter kan införas för fritidsboende och turister.
Skärgårdslagen garanterar inte att skärgården hålls livskraftig, det visar de gångna 40 åren. Förändringen har, till och med lindrigt uttryckt, varit enorm. De statliga arbetsplatserna har minskat och i takt med dem har befolkningsantalet gått ner. Skärgårdslagens sjunde paragraf om statliga arbetsplatser har saknat betydelse.
Det är bra att arbetet med en ny skärgårdslag har kommit igång. Skärgårdsdelegationen har skärgårdens framtid på sitt mötesbord.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.