Skärgårdselever kockade med lokala livsmedel – ärtpastan och pajen fick bra betyg
Det är tisdag och dags för en dubbeltimme huslig ekonomi i Skärgårdshavets skola i Korpo. Sju elever lyssnar uppmärksamt då hushållslärare Tove Eriksson berättar att det också idag blir recept från Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC) Kocka inhemskt-kampanjbroschyr.
Förra veckan tillredde eleverna kycklingspett, krossad potatis och tomat-löksallad, i dag blir det ärtsås och pasta samt sallad med kålrabbi. Det som eleverna väntar på mest är havre-äppelpajen med vispad grädde.
På bordet finns bara inhemska råvaror
Alla recept i broschyren kan tillredas med inhemska råvaror och, även om tillgången nu på vintern är sämre, så finns det till och med riktigt lokala råvaror att tillgå.
Morötterna och potatisen är från Nagu och äpplena kommer från Wattkast i Korpo.
Tuuli MeriläinenMeya Walldén och Dima Kolii tar sig an huvudrätten. Meya skär vitlök och Dima löken och snart kokar också vattnet för pastan, som även den är inhemsk.
– Det är roligt att tillreda maten, men jag lagar inte mycket mat hemma. Det svåraste är att veta hur man ska krydda rätt, säger Meya.
Meya säger att hon själv känner till lokala produkter ganska bra.
Tuuli MeriläinenIsak Munkki och Noel Törnqvist river kålrabbin som för många av eleverna är en helt ny grönsak.
De skär också morot i slantar och kämpar lite med att få sockret i dressingen att smälta men får hjälp av Tove som värmer upp dressingen en aning.
Noel säger att lokalproducerat är bättre för naturen och att sådant man odlat själv smakar bättre.
Novalie Andersson bakar äppelpajen tillsammans med Tora Johansson och Lovisa Sundbom. Flickorna jobbar vant och det tar inte länge förrän pajen är i ugnen.
Både Tora och Lovisa bor själva på livsmedelsproducerande gårdar.
– Jag brukar inte tänka så mycket på om maten vi använder är inhemsk, men kanske jag gör det mera nu efter detta, säger Novalie.
Tuuli MeriläinenNu är det dags att duka bordet.
Pastan har en vacker färg tack vare ärterna och salladen med kålrabbi är krispig.
Efterrätten tar också snabbt slut och av eleverna får den skolvitsordet nio. Pastan får skolvitsordet sex eller sju.
Tove berättar att Kocka inhemskt-kampanjen redan funnits i många år på finska. I år gick SLC med i kampanjen och tog fram allt material på svenska.
Tove var inte sen att nappa på, hon bor nämligen själv på ett jordbruk i Nagu.
”Aldrig rensat strömming”
– I huslig ekonomi satsar jag alltid på lokalt och inhemskt, speciellt på hösten. jag brukar säga att vi kan äta banan och ananas på vintern, men inte då vi har ett eget skafferi ”utanför dörren”. Med sjuorna brukar jag också plocka bär en gång, här växer till exempel tranbär alldeles nära skolan.
Även om mycket går att få tag på lokalt så är lokalt fångad fisk enligt Tove det svåraste att få tag på.
– Av eleverna har många aldrig till exempel rensat strömming, även om vi bor här mitt i skärgården.
Tuuli MeriläinenDagen avslutades med jordbrukarbesök
Det är Johanna Franzén, som är jordbrukare på Wattkast i Korpo, som levererat de inhemska och lokala råvaror som eleverna kockade med idag.
Hon och maken Thomas Johansson, som representerar SLC på lokal nivå, driver Nystu gård och har både biffkor och får.
Efter att eleverna lagat mat berättade de för eleverna om finländsk livsmedelsproduktion under två lektioner. Eleverna får bland annat lära sig att 13 procent av alla finländare jobbar inom något steg av livsmedelsproduktionen och -hanteringen.
– Maten från Finland är ren, säker och kan spåras till den gård som producerat livsmedlet. Det handlar också om självförsörjning. Om det blir kris så gäller det att ha mat i eget land, säger Johansson.
Lektionen tog också upp frågor som sysselsättning, förpackningsmärkningar, djur, och teknologi och klimatfrågor relaterade till mat. Dessutom fick eleverna se korta filmer från olika gårdar runt om i landet med bland annat spannmålsodling, grisuppfödning eller mjölkproduktion.
Konceptet har tagits fram av MTK tillsammans med Maaseudun Sivistysliitto MSL och är en modell för matfostran för åttondeklassister med tillval i huslig ekonomi. Sedan 2020 har cirka 30000 högstadieelever runt om i landet tagit del av konceptet på finska. I år är SLC med för första gången.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.