Skärgårdsbor: Viktigt att klimatfrågan diskuteras på allvar inför valet
Peter Mustelin, Katja Bonnevier och Tage Österlund har många synpunkter på det kommande riksdagsvalet. Alla är överens om att beslut fattas över huvudet på dem som berörs. Foto: Kim Lund
När Korpoborna Katja Bonnevier, Tage Österlund och Peter Mustelin sätter sig runt kaffebordet i restaurang Hjalmars går diskussionens vågor höga.
Ett givet tema är hur livet i skärgården har påverkats av de beslut som har fattats under den sittande riksdagens mandatperiod och vad trion önskar sig av den nya riksdagen.
Alla är överens om att dialogen mellan invånarna och beslutsfattarna måste bli bättre. Politikerna har överlåtit ansvaret till tjänstemännen och följderna av de beslut som fattas förblir ofta okända för politikerna, säger Österlund.
– Det har saknats en öppen dialog. Det har fattats beslut utan att någon vet vad det betyder för skärgårdsborna. Ta nu till exempel taxilagen. Den drevs igenom med fart utan att någon frågat glesbygden vad den betyder. Följden blev att man inte får tag i en taxi.
Beslut måste konsekvensbedömas
När det görs större ingrepp eller åtgärder som påverkar naturen görs det en miljökonsekvensbedömning.
Bonnevier efterlyser något liknande vad gäller beslut som påverkar hela samhällen, i synnerhet i glesbygden.
– Det saknas en konsekvensbedömning av de beslut som fattas. Det görs inom miljösektorn, och borde också göras då de sociala förhållandena påverkas.
Mustelin håller med och säger att privatisering inte är lösningen på allt. Bor man här ute kan man inte kräva allt för mycket, men någon slags basservice måste det finnas, säger han.
– Det har skett en maktcentralisering och besluten fattas för långt borta. Här ute har vi ingen möjlighet att påverka.
– Privatiseringen har lett till ett mer resultatinriktat tankesätt där man endast har dollartecken framför ögonen. Jag är i princip inte alltid emot privatisering, men det finns exempel där det har gått dåligt. Ibland saknas det sunt förnuft och det fattas för snabba beslut.
Österlund återvänder till sin första kommentar om hur beslutsgången fungerar.
– Politikerna litar till 110 procent på sina tjänstemän och det är illa för demokratin.
Asylpolitiken upprör
Regeringens hantering av invandringspolitiken väcker också känslor. Samtidigt som det talas om en ökande brist på arbetskraft försvårar beslutsfattarna de nyanländas möjligheter att etablera i samhället och ta sig ut på arbetsmarknaden.
Österlund har haft några av de asylsökande som bodde i Nagu på jobb i sin restaurang Hjalmars och erfarenheterna har varit goda.
– Nu känns det som om det hela tiden införs regler som gör allt svårare. Inställningen har blivit mer främlingsfientlig och det är nästan så man skäms att bo i Finland.
– Det borde bli lättare för de nyanlända att integrera sig och planera sina liv mera långsiktigt. Nu vet de inte om de får stanna och de känner sig otrygga, säger Bonnevier.
Men det har också hänt positiva saker. Den nya alkohollagen har gynnat krögaren Österlund som nu får sälja ut alkohol från restaurangen.
Byråkratin kring livsmedelshanteringen har lindrats och det har blivit lättare för till exempel småbryggerier att etablera sig.
Klimatfrågan tas nu på allvar
Att klimatförändringen och miljöfrågorna nu står också högt på den politiska agendan, glädjer också de tre skärgårdsborna.
– Det känns att frågan om till exempel Skärgårdshavets tillstånd har tagits på allvar och att det har funnits mera pengar för olika miljöprojekt. Det är också fantastiskt att ungdomarna har engagerat sig så starkt, säger Bonnevier.
– Det är positivt att klimatfrågan nu har börjat diskuteras på allvar. Ungdomarna är de som berörs mest av kommande beslut och jag tror att de kommer att rösta aktivare än tidigare, säger Mustelin.
I samband med klimatdebatten har det förts fram tankar på att införa en köttskatt för att minska på köttkonsumtionen. Det är en åtgärd som Österlund inte tror på.
– Jag tror inte man kan reglera människans konsumtion genom skatter. Köttätandet har redan minskat och människan ändrar nog sina vanor av sig själv.
Bilskatten är också en fråga som är kopplad till miljön och klimatförändringen. För att verkligen minska på bilkörandet krävs radikala beslut, säger Mustelin.
– Det måste införas så höga skatter att man verkligen måste söka alternativ till bilen. Jag betalar hellre för en renare miljö.
Nya hållbara energilösningar står också högst på önskelistan hos Korpoborna. Men om vindkraften är svaret finns det ingen tvärsäker åsikt om. Huvudsaken är att minska på energiförbrukningen, säger Bonnevier.
— Energifrågan är en av de viktigaste frågorna i riksdagsvalet – hur de enskilda hushållen ska få ner sin energikonsumtion. Kanske skärgården kunde göras till ett försöksområde för alternativa energilösningar.
Bron melllan Pargas och Nagu behövs
Att diskutera det kommande valet utan att beröra den fasta vägförbindelsen mellan Pargas och Nagu skulle vara på gränsen till journalistiskt tjänstefel.
Därför ställer jag frågan om nästa regering bör fatta beslut om en bro mellan de två kommundelarna?
Österlund: Jag är ju turistföretagare och annars också anser jag att det absolut behövs en bro. Den nuvarande situationen begränsar rörligheten och gör det svårare att till exempel åka in till stan på bio eller teater. Bron skulle också gynna året runt-turismen.
Bonnevier: Som Korpobo som pendlar sporadiskt är det svårt att ha så starka åsikter. Men om majoriteten anser att bron behövs för att hålla skärgården levande bör den prioriteras.
Mustelin: Det är en knepig fråga och jag citerar en skärgårdsbo som sade att skärgården börjar vid den första färjan. Men om samhället upplever att det behövs en bro så är det så.
Kaffesnack med skärgårdsbor
Plats: Restaurang Hjalmars i Korpo.
Deltar: Katja Bonnevier, deltidskoordinator för skärgårdshavets biosfärområde, Peter Mustelin, postiljon och företagare, Tage Österlund, krögare.
I artikelserien ”Kaffesnack” träffar ÅU olika målgrupper inför riksdagsvalet 14.4.2019. Vilka teman är viktiga, vad borde politikerna diskutera, vad borde nästa riksdag rätta till eller fatta beslut om? Vi har talat med arbetslösa och sjukpensionärer, med lärare, med unga väljare, och med miljöexperter, fångar och akademiker.
I valet den 14 april väljs 17 ledamöter från Egentliga Finlands valkrets till Finlands riksdag för fyra år framöver.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.