Skärgårdsbo säljer kobbar i protest mot fastighetsskatten – riksdagen behandlar reformförslag i juni
En strandtomt är en strandtomt och ska beskattas som en sådan. Den huvudsakliga motiveringen som ligger bakom fastighetsskattereformen är att beskattningen ska bli så rättvis som möjligt. Enligt tjänstemännen handlar det inte om att beskattningsvärdena i sig skulle vara för låga, utan om att skattebördan inte fördelas rättvist.
Värderingssystemet för markbotten släpar efter i kostnads- och prisutvecklingen och de områdesvisa skillnaderna har ökat.
Nollsummespel för kommunen, men inte för invånaren
Det som flera gånger poängterats är att det totala beskattningsutfallet i sig inte höjs, utan man strävar efter att minska på variationen. För kommunernas del tänker man sig ett nollsummespel då det kommer till intäkter från fastighetsskatten, ändringen handlar främst om vem som betalar en hur stor andel av helhetspotten.
Men i sista hand är det fortfarande kommunerna själva som bestämmer fastighetsskattens storlek, precis på samma sätt som i dag.
Med 3,47 miljoner fastigheter och 2,13 miljoner tomter i vårt land anser man det inte vara realistiskt att göra individuella värderingar för varje enskilt fall – och därför använder man sig av zonindelningar och schablonmässiga koefficienter för olika typers områden.
Fastigheternas värderingsgrund räknas ut av Statistikcentralen baserat bland annat på data från fastighetsaffärer i olika områden. Har det gjorts många dyra fastighetsaffärer i ett område, blir fastighetsskatten sannolikt högre där.
De här priszonerna ska bli offentliga i en webbtjänst för allmänheten som öppnas våren 2023.
Skärgårdsstiftelsen: Värderingen av skär och kobbar helt misslyckad
Åbolands Skärgårdsstiftelse har i ett utlåtande till Finansministeriet försökt belysa problematiken ur skärgårdsperspektiv med Karl-Erik Sjöberg på Utö som exempel på en skärgårdsbo som nu väljer att sälja sin mark till staten.
Enligt Sjöberg är det orimligt att betala fastighetsskatt för något som inte i praktiken har ett värde, eller ens teoretiskt kan ge någon avkastning. Sjöberg kommer på grund av den förhöjda fastighetsskatten att sälja en större mängd kobbar och kala grund utan växtlighet. Ett litet antal aningen större skär som ingår i affären har gräs och några alar.
Enligt Skärgårdsstiftelsen visar försäljningen av kobbarna också tydligt hur misslyckad den schematiska värderingsmetoden som tillämpas vid fastighetsbeskattningen är. Enligt det områdespriset skulle kobbarna vara värda 815 000 euro innan man tar i beaktande den reducering som tillämpas på fastigheter med större areal.
Statens anbud för kobbarna, vars areal sammanlagt är ca 21 hektar, är endast 52 000 euro.
Sjöberg väljer också att registrera ett antal andra skär som naturskyddsområde för att inte behöva betala fastighetsskatt för dem.
Överingenjör Ari Tella vid Lantmäteriverket har en viss förståelse för att folk oroar sig för den kommande förändringen, inte minst i och med att vissa faktiskt får en högre fastighetsskatt att betala medan den sjunker för andra.
– Rent generellt kan man säga att en förmögenhetsskatt som fastighetsskatten är rättvis endast om man skattar mera för en värdefull egendom än för en egendom som är mindre värd. En persons inkomster påverkar inte den här beskattningen alls.
Skärgården är inte ”standardiserad”
Det största problemet med priszonerna i skärgårdsförhållanden är att man schablonmässigt går in för att beskatta all mark som har en strandlinje mot havet enligt en viss koefficient, som dock är aningen lägre om objektet saknar förbindelser. Kommer man med en bil till en ö, räknas den som fastland enligt de här kalkylerna.
Tella lyfter fram att man i förslaget till fastighetsskattereform vill separera markbottnen och byggnaderna till skilda delar av den allmänna fastighetsskatten. På det här viset skulle kommunerna ha större möjligheter att till exempel sänka skattesatsen för markbottnen medan man höjer skattesatsen för byggnaderna.
Byggnadernas beskattning tar i sin tur inte i beaktande om byggnaden finns på en ö eller på fastlandet. Som exempel nämner Tella att Pargas ligger i en av mittengrupperna av de sex olika prisklasserna.
– Byggnadens beskattningsvärde bestäms utgående från ålder, byggnadsklass och yta.
I förslaget finns en så kallad ”bromsregel” som bygger på en övergångsperiod om tre år. Under de tre åren kan fastighetsskatten stiga med högst 30 procent eller 200 euro per år för den skattskyldiga.
Målsättningen är att lagförslaget ska överlämnas till riksdagen senast inom juni månad.
Pargas vill ha permanent ”bromskloss” på fastighetsskatten
Det som i alla fall är säkert är att reformen kommer att orsaka också kommunerna en hel del huvudbry då man ska räkna ut hur man lägger upp sitt koncept för att vara så många som möjligt till lags: dels de fast bosatta, dels stugägarna som man också vill ha.
Stadsstyrelsen i Pargas diskuterade ingående sitt utlåtande till Finansministeriet i början av maj. Pargas stad får årligen in omkring 9,5 miljoner euro i fastighetsskatt med en allmän fastighetsskatt på 1,50 procent, en skattesats som ligger på delad femteplats efter bland annat Imatra på 1,90 procent.
– I vårt utlåtande uppmanade vi regeringen att utveckla en mekanism som förhindrar oskäligt höga beskattningsvärden och beaktar en rättvis beskattning av impediment och obebyggd mark i skärgården. Dessutom vill vi att bromsregeln blir permanent, säger stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP).
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.