Skärgårdens klena älgar utreds – radikal minskning av slaktvikterna
Jägarna i Väståboland oroar sig för kraftigt sjunkande slaktvikter på älgkalvarna.
Trenden har pågått hela 2000-talet, säger Mickel Nyström som är verksamhetsledare för Åbolands skärgårds jaktvårdsförening.
– Då jag började jaga i slutet av 90-talet vägde kalvarna normalt kring 70–80 kilogram i mitten av oktober och början av november. Nu är man glad om en kalv väger över 50 kilogram. I vissa fall har fällda kalvar vägt bara 30 kilogram.
Orsaken okänd
Nyström säger att fenomenet verkar vara mest dramatiskt i västra Åboland, men även Pargas jaktvårdsförening och jägarna i Västnyland har märkt av förändringen.
Exakt vad den beror på vet man inte. En del undersökningar har gjorts, men nu ska Naturresursinstitutet och Livsmedelsverket göra en mer omfattande analys av älgstammens mående i området.
Under höstens jakt, som börjar i morgon, ska prover tas från 20 älgkalvar som fälls i hela Pargas.
Många teorier
Mickel Nyström hoppas att det ska ge svar på gåtan.
Nyström säger att spekulationerna varit många. Man har funderat på om förklaringen är försenad brunst som beror på att det funnits för få tjurar, framförallt stora sådana. Det skulle leda till att kalvarna föds senare och därför väger mindre den här tiden på året.
Men Nyström säger att man medvetet satsat på att spara tjurar och det har ändå inte ökat kalvarnas vikt.
Inte heller älgkornas ålder verkar förklara den nedåtgående vikttrenden.
Ytterligare en teori är att klimatförändringen spelar in. Älgen är ett arktiskt djur som inte svettas utan gör sig av med överloppsvärme via öronen och andningen. Redan 14 plusgrader kan stressa älgar.
– Dessutom kan torka tidigt på sommaren göra att älgkorna får svårare att producera proteinrik mjölk då kalvarna behöver den som mest.
Att något är på tok med den lokala älgstammen stöds även av några fall av självdöda älgar i kommunen.
Aha-upplevelse i Pargas
I onsdags ordnade Åboland skärgårds jaktförening en informationskväll som samlade 35 personer. Där berättade tf. jaktchef Jörgen Hermansson om projektet.
Hermansson säger till ÅU att problemet som först uppmärksammats i skärgården börjar oroa jägare också inåt land.
– I fjol skickade Pargas jaktvårdsförening på eget initiativ in hjärt- och blodprov från fällda älgar till Livsmedelsverket. De hittade virusbelastning i ganska många av proverna. Det gav nog en aha-upplevelse om att det kan finnas något här, säger Hermansson.
Också Åbo och Västnyland med
Därför ska man alltså nu skicka in mer omfattande prover från tio älgkalvar i Pargas och tio i skärgården, men också några prov från Åbos öar och ett tiotal från Västnyland.
Dessutom ska Livsmedelsverket, som kontrollgrupp, undersöka prover från Savolax där man inte har samma problem.
Hermansson berättar att verket ska undersöka älgarnas hjärt- och lungpaket, blod, lever och avföring i jakt på bland annat virus, parasiter och gifter.
Även antalet har minskat
Nyström och Hermansson konstaterar att också antalet älgkalvar minskat på området.
– Jag har fått flera samtal från jägare framförallt i Korpo och Nagu. Man undrar om älgkalvarna dör någonstans på vägen eller om de inte föds alls, säger Hermansson.
Han säger att det förstås händer att älgar dör av andra skäl än jakt – till exempel efter att de skadat sig, förätit sig eller drabbats av någon akut infektion.
– Men det förklarar inte det här fenomenet som pågått i 20 år och som accentuerats under årens lopp.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.