Skärgårdens framtid diskuterades under seminarium i Kimito – förbindelser, teknologi och bostadsbrist stod i fokus
En av talarna under skärgårdsseminariet var riksdagsledamot Sandra Bergqvist. Foto: Emilia Örnmark
Inte helt otippat var det förbindelserna i skärgården som fortfarande ansågs vara det viktigaste för skärgårdsborna, då skärgårdskommissionen vid Egentliga Finlands förbund arrangerade ett skärgårdsseminarium i Kimito på onsdagen. Men också nytänk, teknologi och bostadsbrist var viktiga samtalsämnen.
Riksdagsledamot och skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist konstaterade att då beslut fattas på nationell nivå tar man inte skärgårdens särställning i beaktande. Då reformerna bereds, utgår man från de stora städernas behov.
— I skärgården håller vi med all kraft fast i strukturer som är byggda för 20–30 år sedan. Men vi borde fundera på hur man kunde göra på ett annat sätt, säger Bergqvist, och varnar för att göra ett reservat av livet i skärgården och på så sätt lämna sig på efterkälken.
— Vi måste själva komma med idéerna, vi kan inte vänta på att de skulle komma från Helsingfors, säger hon.
För teknologiska lösningar i skärgården
Bergqvist talade varmt för teknologiska lösningar för att möjliggöra samma service i skärgården som det finns på fastlandet. Både tid och resurser kan sparas inom till exempel vård och skola om man genom teknologin hämtar läkaren till patienten eller läraren till eleven.
Bergqvist anser att något är fel då skolbarn skjutsas långa vägar för att gå i skola, istället för att kunna sätta restiden på betydelsefulla fritidsintressen.
Hon lyfte också fram den resurs fritidsborna utgör, samt den åldrande, rätt så välbärgade befolkningen. Där finns möjlighet att sälja mer service.
Också gällande arbetsplatser tycker Bergqvist att det finns potential i skärgården.
— I dag vet stadsbon inte vem han ska kontakta om han behöver få något gjort i skärgården. Då tar man ofta hjälp från fastlandet, säger Bergqvist och kastar ut idén om en app genom vilken man kan beställa till exempel en ny terrass till stugan.
Cirka 40 deltog i skärgårdsseminariet. Foto: Emilia Örnmark
Nytt skärgårdsprogram på gång
Elina Auri från skärgårdsdelegationen berättade om det nya skärgårdsprogrammet, där arbetet nu är i startgroparna. Baserat på fakta, enkäter och intervjuer samt workshops ska man i nära samarbete med skärgårdsbor bygga ett skärgårdsprogram som ska gälla åtminstone 2020-23.
Auri poängterade att antalet fritidsbostäder nu är på rekordnivå i skärgården, och hoppas att en större förståelse för dessas betydelse skulle uppnås.
Vidare kunde hon komma med nyheten att skärgårdsdelegationen kommer att grunda en arbetsgrupp för skärgårdsförbindelser, som modigt ska komma med nya öppningar.
Skärgårdsbo efterlyser konkreta lösningar
Peter Fihlman från Hitis tycker att viktiga saker behandlades under seminariet, även om det inte kom med några direkta nyheter för honom.
— Nu borde man komma till något konkret, tycker han.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkPeter Fihlman. Foto: Emilia Örnmark
Fihlman anser att det allra viktigaste, åtminstone för Hitis-Rosala, är att få mer fast bosättning och att således hitta åtgärder för att lyckas med det. Han nämner inflyttningskampanjen på Rosala, där han kontaktats av tre barnfamiljer som vill flytta ut till Rosala.
— Men det finns inte bostäder att hyra, bara sommarstugor.
Fihlman ställer sig positiv till nya tekniska lösningar, och nämner att sådana tidigare har funnits på Hitis-Rosala, till exempel inom hälsovården, men de har fallit bort.
— Ett nytt system måste då byggas upp. Och så ska det ju finnas en läkare på plats i andra ändan också, poängterar Fihlman.
Många utmaningar i skärgården
Också Kimitoöns turismchef Benjamin Donner nämnde det rådande inflyttningstrycket på Hitis-Rosala. Han hoppas på att man kunde få igång ett samarbete med markägarna, samt skapa förståelse för problemet.
Andra utmaningar i Kimitoöns skärgård Donner tog upp var bland annat färjeturer som inte är synkroniserade med arbetslivet, dålig postgång samt att det är svårt att få sommarjobbare och bostäder för dem.
Turismchef Benjamin Donner berättar om Kimitoöns skägårdsstrategi. Foto: Emilia örnmark
Liksom för Pargas stad är viktiga mål i Kimitoöns skärgårdsstrategi att utvecklas som livskraftig skärgårdskommun och att öka inflyttningen. Också Donner ställde sig positiv till nya teknologiska lösningar gällande basservicen.
Tomas Eklund, näringslivschef i Pargas, berättade att staden i sin skärgårdsstrategi utgår från en kreativ skärgård, där man aktivt ska våga hitta bra lösningar, utan att jämföra sig så mycket med grannen.
— Nästan alla i skärgården är företagare. De är kreativa mångsysslare. Därför har vi många små företag och låg arbetslöshet, sade Eklund.
Som en stor utmaning ser han att få tidtabellerna för förbindelsebåtarna tydliga, så att det ska vara lätt att komma till skärgården. Också utflyttningstrenden oroar honom, även om han tror att den förr eller senare kommer att vända.
— Kanske barnen vågar bli kvar i skärgården om förbindelserna var bättre, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.