Skärgårdens dolda potential
Den gångna veckan har skärgårdens superdagar ordnats i riksdagen. Hur ”super” är det egentligen i skärgården?
I samband med skärgårdens superdagar ordnades också det årliga skärgårdsseminariet. Det är bra att skärgårdsdelegationen aktivt lyfter fram skärgården i olika sammanhang.
Bilden som förmedlas av skärgården har en tendens att bli idyllisk och lyrisk. Budskapet att man sitter på bryggan med jobbdatorn i ena handen och metspöet i andra handen motsvarar inte verkligheten, åtminstone inte i november.
Det finns många typer av skärgård och vattenområden i Finland. Skillnaderna mellan dem är stora. Förutsättningar att bo och verka är olika kring Finlands största sjö Saimen, i Kvarkens skärgårdsområde och i Skärgårdshavet.
Det är inte att skryta att säga att skärgården i sydvästra Finland är den stora skärgården i Finland. Trots att den sammanhängande skärgården i Åboland och västra Nyland har en stor utvecklingspotential, har man inte ännu hittat svaret på den stora frågan: Hur skapa bättre förutsättningar för att leva och bo i skärgården året om?
Det finns många ljusglimtar när man tittar på skärgårdens styrkor och framtida möjligheter. På många orter har man de senaste åren gjort betydande investeringar, som skapar både framtidstro och förbättrar servicen för alla som bor på eller besöker orten.
Att göra en uttömmande lista över alla enstaka framtidssatsningar är svårt, eftersom också mindre förbättringar kan ha en stor betydelse för helheten. Det kan gälla allt från smärre bryggrenoveringar till mångmiljonprojekt.
Den gemensamma nämnaren bakom alla projekt är lokala eldsjälar. Utan ett stort engagemang för den egna orten och hela bygden, sker ingen utveckling. När man satsar på framtiden måste man också våga ta kalkylerade risker.
De senaste åren har det genomförts stora projekt i bland annat Bromarv, Dalsbruk, Kasnäs och Nagu. På betydligt flera orter har enskilda företag utvidgat sina servicekoncept. Det här visar att det finns en stor potential i de olika skärgårdsdelarna.
Vem ska ta tag i potentialen och ytterligare förstärka och lyfta fram skärgårdens starka sidor?
Skärgårdsdelegationen har publicerat sina mål för nästa regeringsperiod. Målen gäller uppdatering av skärgårdslagen, skärgårdens tillgänglighet, tjänster och sysselsättning, multilokalitet, skärgårdens unika miljö, natur och kultur samt kristålighet.
Målsättningarna är bra och relativt tydliga, men vem ska omsätta dem i praktiken? Övergripande strategier är en bra början, men det behövs också lokala planer.
Det behövs olika scenarier och planer för olika områden. Alla orter behöver olika saker för att utnyttja de lokala styrkorna och möjligheterna.
Skärgårdens framtid avgör också framtiden för dem som bor i skärgården, för dem som har företag där och för skärgårdskommunernas livskraft.
Om skärgården stegvis allt mera omvandlas till en sommaridyll för fritidsbostadsägare och turister, kommer det att bli svårt att hålla skärgården öppen hela året. Många lösningar har presenterats, men ännu har man inte lyckats vända befolkningstrenden.
Distansjobb har länge setts som en ny möjlighet för skärgården. De senaste åren har man lyft upp multilokaliteten eller platsoberoendet. Det är ändå ett faktum att det inte är alla unnat att kunna bo på flera ställen.
De lokala företagen och företagarna är de som de senaste åren varit aktiva, trott på skärgårdens möjligheter och genomfört flera satsningar. Satsningarna har möjliggjorts av den köpkraft som fritidsbostadsägarna bidrar med. Sommarmånaderna skapar möjlighet att hålla igång verksamheten året om, åtminstone i viss utsträckning.
För kommunerna är inflyttning ett ständigt tema på skärgårdsagendan. Att skapa förutsättningar för att flytta till skärgården är ingen enkel fråga för kommunerna. Markanvändningslagstiftningens strikta bestämmelser och det splittrade markägandet försvårar och fördröjer satsningar på nya bostadsformer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ur kommunernas synvinkel är inflyttning inte alltid samma sak som mera skatteintäkter eller bättre ekonomi.
En helt ny aktör dyker upp i skärgården efter årsskiftet. De nya välfärdsområdena kommer att vara en stor arbetsgivare och en betydande serviceproducent också i skärgården. Det här gäller i synnerhet Åbolands skärgård, där det sedan tidigare finns ett utbyggt servicenät.
När man funderar på skärgården, kommer Nagus gamla devis att Nagu är en livsstil väl till användning. Att välja att bo i skärgården är ett val av livsstil.
Det gäller att lyfta fram det goda med att bo i skärgården. Listan på fördelarna är lång. Tyvärr har vi människor en tendens att förstora problemen och förminska eller ta det som fungerar bra som en självklarhet.
Hur ”super” är framtiden i skärgården? Den är ”super”, året om, om man gör den till det. Skärgården är fylld av möjligheter och driftiga människor. Plats för några till finns också.
Bra skrivet Tom. När det gäller Pargas eller åbolands skärgård, så lär det vara riksdagen, som måste ta itu med utarbetande av tillgänglighets investeringar ss. turism produkten Skärgårdens ringvägs öppethållning året runt; buss- och båttidtabeller för att enklare nå utöar samt ändrandet av några färgsträckor till brosträckor.
Dessa skulle enligt mången uppmuntra potentiella året runt boare och företagare samt troligen skapa önskade spinoff effekter i området.