Ska Svenska Yle få lov att bryta mot lagen?
Rundradiolagen ska uppdateras efter att EU fastställt att Yles tidningsliknande innehåll strider mot EU:s lagstiftning. Vidare konstaterade EU att Yles nyhetsverksamhet inte är i enlighet med EU:s regler om statsstöd.
Medieförbundet som representerar de kommersiella medierna i Finland lämnade år 2017 in en klagan till Europeiska kommissionen. Klagan gällde Yles textbaserade artiklar på webben, inte Yles övriga verksamhet.
I klagan lyfte Medieförbundet också fram att Yles uppgifter är oklart definierade och att övervakningen av Yles verksamhet är bristfällig.
Europeiska kommissionen slår fast att finansieringen av Yle, då det gäller textbaserade artiklar på webben, handlar om statsstöd som Finland inte meddelat till EU. Vidare konstateras att detta stöd på ett oproportionerligt sätt förvränger konkurrensen på mediemarknaden i Finland.
Efter att EU konstaterat att Yles verksamhet strider mot lagstiftningen inom EU, har Kommunikationsministeriet påbörjat beredningen av en ändring av rundradiolagen. Ett utkast till lagförslag har skickats på utlåtanderunda. Vissa delar av beredningstexten innehåller märkliga och osanna formuleringar.
Lagberedningen i Finland har de senaste åren fått kritik för att bristfälliga lagförslag kommer till politisk behandling. När det gäller förslaget till den nya rundradiolagen kan man konstatera att den inte bara är bristfällig, motiveringarna till lagen innehåller anmärkningsvärda felaktigheter. Lagförslaget innehåller också delar som verkar vara formulerade av Yle.
Det finns orsak att fråga om det är moraliskt och juridiskt rätt att Yle med stor sannolikhet medverkat till formuleringarna i lagförslaget om Yles verksamhet? Dessutom ingår det uppgifter som inte stämmer överens med verkligheten. Man kan fråga sig hur det skulle se ut om Alko skulle formulera lagar som gäller alkoholförsäljningen.
Lagförslaget innehåller en lista över undantag. Beträffande de i undantagslistan uppräknade verksamhetsformerna skulle Yle få fortsätta med textbaserade artiklar på webben. Ett av undantagen handlar om nyheter på minoritetsspråk.
Undantaget om minoritetsspråk handlar i klarspråk om att Svenska Yle skulle få öppen fullmakt att med skattemedel konkurrera med de svenskspråkiga tidningarna. Resonemanget är närmast obegripligt och baserar sig på felaktiga premisser. Varför skulle Svenska Yle få göra något som Yle på finska inte får? Samma lagar och EU-lagar gäller både på svenska och på finska i Finland.
Enligt lagförslaget skulle Svenska Yle få fortsätta med att producera regionala textbaserade nyheter som en av sina huvudsakliga uppgifter. Detta motiveras med att utbudet på svenska saknas eller är litet. Redan nu avviker Svenska Yles verksamhet från Yles verksamhet. Genom att upprätthålla regionala webbsidor förvränger Svenska Yle marknaden betydligt mera än vad Yle gör med sitt finskspråkiga utbud.
Det finns orsak att upplysa Kommunikationsministeriet om att svenska inte är ett minoritetsspråk utan ett nationalspråk. Vidare är det skäl att lära Kommunikationsministeriet något om det finlandssvenska mediefältet. Utbudet av nyheter på svenska är minst lika stort som på finska, sannolikt till och med större.
Trots ett litet kundunderlag i Svenskfinland, finns det i dag elva tidningar som gör regionala och lokala nyheter, av dessa finns två på Åland. Tidningarna är också jämnt fördelade över hela Svenskfinland. Av denna orsak är motiveringen i lagförslaget inte sann. Utbudet av nyheter på svenska är inte litet. Att påstå att ett utbud på nyheter på svenska saknas är närmast en lögn. Det är beklämmande att lagberedningen på 2020-talet i Finland inte vet vad den håller på med.
Det finns ingen orsak att i lagstiftningen skilja på Yles och Svenska Yles verksamhet. Det finns absolut ingenting som motiverar att Svenska Yle i framtiden skulle behöva satsa på regionala textbaserade artiklar utan en koppling till audiovisuellt innehåll.
Svenska Yle har en viktig roll och flera uppgifter i Svenskfinland, även framöver. Men Svenska Yles uppgift i framtiden är under inga omständigheter att med skattemedel producera regionala och lokala textbaserade nyheter på webben. Det här har EU entydigt slagit fast.
Om utkastet till lagförslaget blir verklighet kommer man att skapa ett mindre utbud av nyheter i Svenskfinland. Redan i dag kräver det nästan akrobatiska förmågor att överleva på den begränsade finlandssvenska mediemarknaden, som på webben länge har dominerats av skattefinansierade nyheter.
Det måste vara ett olyckligt misstag att Kommunikationsministeriet kommer med ett lagförslag där man får bryta mot lagen, om man gör det på svenska. Misstaget torde kunna rättas till då Finland för tillfället har en justitieminister som bevisligen förstår svenska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.